Psaltaren 127

1 En visa Salomos, i högre choren. Om Herren icke bygger huset, så arbeta de fåfängt, som derpå bygga; om Herren icke förvarar staden, så vaka väktarena fåfängt.

A Song of the going up. Of Solomon. If the Lord is not helping the builders, then the building of a house is to no purpose: if the Lord does not keep the town, the watchman keeps his watch for nothing.

2 Det är fåfängt, att I bittida uppstån, och sent gån till hvilo, och äten edart bröd med sorg; ty han gifver det sina vänner, vid de sofva.

It is of no use for you to get up early, and to go late to your rest, with the bread of sorrow for your food; for the Lord gives to his loved ones in sleep.

3 Si, barn äro en Herrans gåfva, och lifsfrukt är en skänk.

See, sons are a heritage from the Lord; the fruit of the body is his reward.

4 Lika som skott uti en stark mans hand, så äro ock de unge dränger.

Like arrows in the hand of a man of war, are the children of the young.

5 Säll är den som sitt koger af dem full hafver; de komma icke på skam, då de med sina fiendar handla i portenom.

Happy is the man who has a good store of them; he will not be put to shame, but his cause will be supported by them against his haters.