Psaltaren 124

1 En visa Davids i högre choren. Om Herren icke med oss vore; så säge Israel.

Orin fún ìgòkè. Ti Dafidi. “Ìbá má ṣe pé Olúwa tí ó ti wà fún wa,” kí ni Israẹli kí ó máa wí nísinsin yìí;

2 Om Herren icke med oss vore, när menniskorna sig emot oss sätta,

ìbá má ṣe pé Olúwa tó wà ní tiwa, nígbà tí àwọn ènìyàn gbógun sí wa,

3 Så uppsvulge de oss lefvande, då deras vrede sig öfver oss förgrymmar;

nígbà náà ni wọn ò bá gbé wà mì láààyè nígbà tí ìbínú wọn ru sí wa,

4 Så fördränkte oss vatten; strömmar ginge öfver våra själar;

nígbà náà ni omi wọ̀n-ọn-nì ìbá bò wá mọ́lẹ̀,

5 Vatten ginge allt för högt öfver våra själar;

nígbà náà ni agbéraga omi ìbá borí ọkàn wa.

6 Lofvad vare Herren, att han icke gifver oss till rofs uti deras tänder.

Olùbùkún ni Olúwa, tí kò fi wá fún wọ́n bí ohun ọdẹ fún eyín wọn.

7 Vår själ är undkommen, såsom en fogel ens foglafängares snaro; snaran är söndergången, och vi äre löse.

Ọkàn wa yọ bí ẹyẹ jáde kúrò nínú okùn apẹyẹ; okùn já àwa sì yọ.

8 Vår hjelp står i Herrans Namn, den himmel och jord gjort hafver.

Ìrànlọ́wọ́ wa ń bẹ ní orúkọ Olúwa, tí ó dá ọ̀run òun ayé.