Psaltaren 124

1 En visa Davids i högre choren. Om Herren icke med oss vore; så säge Israel.

Se não fôra o Senhor, que esteve ao nosso lado, ora diga Israel;

2 Om Herren icke med oss vore, när menniskorna sig emot oss sätta,

Se não fôra o Senhor, que esteve ao nosso lado, quando os homens se levantaram contra nós,

3 Så uppsvulge de oss lefvande, då deras vrede sig öfver oss förgrymmar;

Eles então nos teriam engulido vivos, quando a sua ira se acendesse contra nós.

4 Så fördränkte oss vatten; strömmar ginge öfver våra själar;

Então as águas teriam trasbordado sobre nós, e a corrente teria passado sobre a nossa alma;

5 Vatten ginge allt för högt öfver våra själar;

Então as águas altivas teriam passado sobre a nossa alma.

6 Lofvad vare Herren, att han icke gifver oss till rofs uti deras tänder.

Bendito seja o Senhor, que não nos deu por preza aos seus dentes.

7 Vår själ är undkommen, såsom en fogel ens foglafängares snaro; snaran är söndergången, och vi äre löse.

A nossa alma escapou, como um pássaro do laço dos passarinheiros; o laço quebrou-se, e nós escapamos.

8 Vår hjelp står i Herrans Namn, den himmel och jord gjort hafver.

O nosso socorro está no nome do Senhor, que fez o céu e a terra.