< Psaltaren 124 >

1 En visa Davids i högre choren. Om Herren icke med oss vore; så säge Israel.
گۆرانی گەشتیاران، بۆ داود. «ئەگەر یەزدان لایەنگرمان نەدەبوو،» با ئێستا ئیسرائیل بڵێت،
2 Om Herren icke med oss vore, när menniskorna sig emot oss sätta,
«ئەگەر یەزدان لایەنگرمان نەدەبوو، کاتێک خەڵک لێمان هەستان،
3 Så uppsvulge de oss lefvande, då deras vrede sig öfver oss förgrymmar;
ئەوا بە زیندوویی قووتیان دەداین، کاتێک قینیان لە دژمان جۆشا،
4 Så fördränkte oss vatten; strömmar ginge öfver våra själar;
ئەوا لافاو ڕایدەماڵین، لێشاو گیانمانی دەبرد،
5 Vatten ginge allt för högt öfver våra själar;
ئەوا ئاوی هەڵچوو گیانمانی دەبرد.»
6 Lofvad vare Herren, att han icke gifver oss till rofs uti deras tänder.
ستایش بۆ یەزدان، کە ئێمەی نەکردە نێچیری بەر کەڵبەیان.
7 Vår själ är undkommen, såsom en fogel ens foglafängares snaro; snaran är söndergången, och vi äre löse.
گیانمان وەک چۆلەکە لە داوی ڕاوچی دەربازبوو، داوەکە پسا و ئێمە دەربازبووین.
8 Vår hjelp står i Herrans Namn, den himmel och jord gjort hafver.
هانامان بە ناوی یەزدانەوەیە، دروستکەری ئاسمان و زەوی.

< Psaltaren 124 >