Psaltaren 123

1 En visa i högre choren. Jag lyfter min ögon upp till dig, du som i himmelen sitter.

He waiata; he pikitanga. Ka anga atu oku kanohi ki a koe, e koe e noho mai nei i nga rangi.

2 Si, såsom tjenarenas ögon uppå deras herrars händer se; såsom tjenarinnones ögon uppå sine frues händer; alltså se vår ögon uppå Herran vår Gud, tilldess han oss nådelig varder.

Ina, pera tonu nga kanohi o nga pononga e titiro nei ki te ringa o to ratou rangatira, nga kanohi hoki o te kotiro ki te ringa o tona rangatira wahine; me o matou kanohi e titiro nei ki a Ihowa, ki to matou Atua, kia tohu ra ano ia i a matou.

3 Var oss nådelig, Herre, var oss nådelig; ty vi äre fast fulle med föraktelse.

Tohungia matou, e Ihowa, tohungia matou: kua tino kapi hoki matou i te whakahawea.

4 Fast full är vår själ af de stoltas begabberi, och de högfärdigas föraktelse.

Kapi tonu to matou wairua i te whakahi a te hunga e noho noa ana, i te whakahawea a te hunga whakakake.