< Psaltaren 122 >
1 En visa Davids i högre choren. Jag glädes i det mig sagdt är, att vi skole gå in uti Herrans hus;
Pesem preizvrstna Davidova. Veselim se tega, ker se mi pravi: Pojdimo v hišo Gospodovo.
2 Och att våre fötter skola stå i dinom portom, Jerusalem.
Noge naše stojé med vrati tvojimi, o Jeruzalem!
3 Jerusalem är bygdt, att det skall vara en stad, der man tillsammankomma skall;
Jeruzalem, prelepo zidan, mesto, katero je popolnem zvezano med sabo.
4 Dit slägterna uppgå skola, nämliga Herrans slägter, till att predika Israels folke, till att tacka Herrans Namne.
Kamor hodijo rodovi, rodovi Gospodovi po pričanji Izraelcev, slavit ime Gospodovo.
5 Ty der äro satte stolar till doms, Davids hus stolar.
Ker tam stojé prestoli pravice, prestoli hiše Davidove.
6 Önsker Jerusalem lycko; dem gånge väl, som dig älska.
Prosite mir Jeruzalemu govoreč: Mirni naj bodejo kateri ljubijo tebe.
7 Frid vare innan dina murar, och lycka i dina palats.
Mir bodi v ozidji tvojem, pokoj v palačah tvojih.
8 För mina bröders och fränders skull vill jag dig frid önska.
Zavoljo bratov mojih in prijateljev mojih govorim sedaj: Mir v tebi!
9 För Herrans vår Guds hus skull vill jag ditt bästa söka.
Zavoljo hiše Gospodove, Boga našega, pripravim ti dobro.