< Psaltaren 122 >

1 En visa Davids i högre choren. Jag glädes i det mig sagdt är, att vi skole gå in uti Herrans hus;
Bil sem vesel, ko so mi rekli: »Pojdimo v Gospodovo hišo.«
2 Och att våre fötter skola stå i dinom portom, Jerusalem.
Naša stopala bodo stala znotraj tvojih velikih vrat, oh Jeruzalem.
3 Jerusalem är bygdt, att det skall vara en stad, der man tillsammankomma skall;
Jeruzalem je zgrajen kakor mesto, ki je stisnjeno skupaj,
4 Dit slägterna uppgå skola, nämliga Herrans slägter, till att predika Israels folke, till att tacka Herrans Namne.
kamor se vzpenjajo rodovi, Gospodovi rodovi, v pričevanje Izraelu, da dajejo zahvalo Gospodovemu imenu.
5 Ty der äro satte stolar till doms, Davids hus stolar.
Kajti tam so postavljeni sodni prestoli, prestoli Davidove hiše.
6 Önsker Jerusalem lycko; dem gånge väl, som dig älska.
Mólite za mir v Jeruzalemu. Tisti, ki te ljubijo, bodo uspevali.
7 Frid vare innan dina murar, och lycka i dina palats.
Mir bodi znotraj tvojih zidov in uspevanje v tvojih palačah.
8 För mina bröders och fränders skull vill jag dig frid önska.
Zaradi mojih bratov in zaradi družabnikov bom torej rekel: »Mir bodi znotraj tebe.«
9 För Herrans vår Guds hus skull vill jag ditt bästa söka.
Zaradi hiše Gospoda, našega Boga, bom iskal tvoje dobro.

< Psaltaren 122 >