Psaltaren 122

1 En visa Davids i högre choren. Jag glädes i det mig sagdt är, att vi skole gå in uti Herrans hus;

Песнь восхождения. Давида. Возрадовался я, когда сказали мне: “пойдем в дом Господень”.

2 Och att våre fötter skola stå i dinom portom, Jerusalem.

Вот, стоят ноги наши во вратах твоих, Иерусалим,

3 Jerusalem är bygdt, att det skall vara en stad, der man tillsammankomma skall;

Иерусалим, устроенный как город, слитый в одно,

4 Dit slägterna uppgå skola, nämliga Herrans slägter, till att predika Israels folke, till att tacka Herrans Namne.

куда восходят колена, колена Господни, по закону Израилеву, славить имя Господне.

5 Ty der äro satte stolar till doms, Davids hus stolar.

Там стоят престолы суда, престолы дома Давидова.

6 Önsker Jerusalem lycko; dem gånge väl, som dig älska.

Просите мира Иерусалиму: да благоденствуют любящие тебя!

7 Frid vare innan dina murar, och lycka i dina palats.

Да будет мир в стенах твоих, благоденствие - в чертогах твоих!

8 För mina bröders och fränders skull vill jag dig frid önska.

Ради братьев моих и ближних моих говорю я: “мир тебе!”

9 För Herrans vår Guds hus skull vill jag ditt bästa söka.

Ради дома Господа, Бога нашего, желаю блага тебе.