Psaltaren 122

1 En visa Davids i högre choren. Jag glädes i det mig sagdt är, att vi skole gå in uti Herrans hus;

Canticum graduum. [Lætatus sum in his quæ dicta sunt mihi: In domum Domini ibimus.

2 Och att våre fötter skola stå i dinom portom, Jerusalem.

Stantes erant pedes nostri in atriis tuis, Jerusalem.

3 Jerusalem är bygdt, att det skall vara en stad, der man tillsammankomma skall;

Jerusalem, quæ ædificatur ut civitas, cujus participatio ejus in idipsum.

4 Dit slägterna uppgå skola, nämliga Herrans slägter, till att predika Israels folke, till att tacka Herrans Namne.

Illuc enim ascenderunt tribus, tribus Domini: testimonium Israël, ad confitendum nomini Domini.

5 Ty der äro satte stolar till doms, Davids hus stolar.

Quia illic sederunt sedes in judicio, sedes super domum David.

6 Önsker Jerusalem lycko; dem gånge väl, som dig älska.

Rogate quæ ad pacem sunt Jerusalem, et abundantia diligentibus te.

7 Frid vare innan dina murar, och lycka i dina palats.

Fiat pax in virtute tua, et abundantia in turribus tuis.

8 För mina bröders och fränders skull vill jag dig frid önska.

Propter fratres meos et proximos meos, loquebar pacem de te.

9 För Herrans vår Guds hus skull vill jag ditt bästa söka.

Propter domum Domini Dei nostri, quæsivi bona tibi.]