Psaltaren 122

1 En visa Davids i högre choren. Jag glädes i det mig sagdt är, att vi skole gå in uti Herrans hus;

Quale gioia, quando mi dissero: «Andremo alla casa del Signore». Canto delle ascensioni. Di Davide.

2 Och att våre fötter skola stå i dinom portom, Jerusalem.

E ora i nostri piedi si fermano alle tue porte, Gerusalemme!

3 Jerusalem är bygdt, att det skall vara en stad, der man tillsammankomma skall;

Gerusalemme è costruita come città salda e compatta.

4 Dit slägterna uppgå skola, nämliga Herrans slägter, till att predika Israels folke, till att tacka Herrans Namne.

Là salgono insieme le tribù, le tribù del Signore, secondo la legge di Israele, per lodare il nome del Signore.

5 Ty der äro satte stolar till doms, Davids hus stolar.

Là sono posti i seggi del giudizio, i seggi della casa di Davide.

6 Önsker Jerusalem lycko; dem gånge väl, som dig älska.

Domandate pace per Gerusalemme: sia pace a coloro che ti amano,

7 Frid vare innan dina murar, och lycka i dina palats.

sia pace sulle tue mura, sicurezza nei tuoi baluardi.

8 För mina bröders och fränders skull vill jag dig frid önska.

Per i miei fratelli e i miei amici io dirò: «Su di te sia pace!».

9 För Herrans vår Guds hus skull vill jag ditt bästa söka.

Per la casa del Signore nostro Dio, chiederò per te il bene.