Psaltaren 122

1 En visa Davids i högre choren. Jag glädes i det mig sagdt är, att vi skole gå in uti Herrans hus;

Naragsakanak idi kinunada kaniak, “Mapantayo iti balay ni Yahweh.”

2 Och att våre fötter skola stå i dinom portom, Jerusalem.

Agtaktakder dagiti sakami iti uneg dagiti ruanganmo, O Jerusalem.

3 Jerusalem är bygdt, att det skall vara en stad, der man tillsammankomma skall;

Naibangon ti Jerusalem a kas iti siudad a sangsangkamaysa a nagi-innasideg.

4 Dit slägterna uppgå skola, nämliga Herrans slägter, till att predika Israels folke, till att tacka Herrans Namne.

Simmang-at dagiti tribu sadiay, dagiti tribu ni Yahweh, a kas linteg iti Israel nga agyaman iti nagan ni Yahweh.

5 Ty der äro satte stolar till doms, Davids hus stolar.

Nakatugaw kadagiti trono sadiay dagiti mangidadaulo, tapno mangngeddeng iti sangkabalayan ni David.

6 Önsker Jerusalem lycko; dem gånge väl, som dig älska.

Ikararagyo ti kappia ti Jerusalem! Rumang-ay dagiti agayat kenka.

7 Frid vare innan dina murar, och lycka i dina palats.

Adda koma iti kappia iti uneg dagiti padermo ken kinarang-ay iti uneg dagiti torem.

8 För mina bröders och fränders skull vill jag dig frid önska.

Gapu kadagiti kakabsat ken kakaduak, ibagak ita, “Adda koma iti kappia iti kaunggam.”

9 För Herrans vår Guds hus skull vill jag ditt bästa söka.

Gapu iti balay ni Yahweh a Diostayo, ikararagko iti pagimbagam.