< Psaltaren 122 >

1 En visa Davids i högre choren. Jag glädes i det mig sagdt är, att vi skole gå in uti Herrans hus;
Wer ma ji wero kadhi e hekalu. Mar Daudi. Ne amor gi joma nowachona niya, “Wadhiuru e od Jehova Nyasaye.”
2 Och att våre fötter skola stå i dinom portom, Jerusalem.
Tiendewa ochungʼ e dhorangeyeni, yaye Jerusalem.
3 Jerusalem är bygdt, att det skall vara en stad, der man tillsammankomma skall;
Jerusalem oger ka dala ma ji odakie machiegni motenore.
4 Dit slägterna uppgå skola, nämliga Herrans slägter, till att predika Israels folke, till att tacka Herrans Namne.
Kanyo e kama ogendini idho dhiye, ogendini mag Jehova Nyasaye dhi kuno, mondo opak nying Jehova Nyasaye ka giluwo chike mane omi Israel.
5 Ty der äro satte stolar till doms, Davids hus stolar.
Kanyo ema kombe loch mag ngʼado bura nitie gin kombe loch mag jood Daudi.
6 Önsker Jerusalem lycko; dem gånge väl, som dig älska.
Lamuru mondo Jerusalem obed gi kwe. Lamuru niya, “Mad joma oheri bed gi kwe.
7 Frid vare innan dina murar, och lycka i dina palats.
Mad kwe yudre ei alworani, adier kwe mondo obedi ei ohinga mochieli.”
8 För mina bröders och fränders skull vill jag dig frid önska.
Nikech owetena gi osiepena modak e iyi, awacho niya, “Jerusalem mondo obed gi kwe.”
9 För Herrans vår Guds hus skull vill jag ditt bästa söka.
Nikech wach od Jehova Nyasaye ma Nyasachwa, adwaro ni idhi maber.

< Psaltaren 122 >