< Psaltaren 122 >

1 En visa Davids i högre choren. Jag glädes i det mig sagdt är, att vi skole gå in uti Herrans hus;
(Sang til Festrejserne. Af David.) Jeg frydede mig, da de sagde til mig: "Vi drager til HERRENs Hus!"
2 Och att våre fötter skola stå i dinom portom, Jerusalem.
Så står vore Fødder da i dine Porte, Jerusalem,
3 Jerusalem är bygdt, att det skall vara en stad, der man tillsammankomma skall;
Jerusalem bygget som Staden, hvor Folket samles;
4 Dit slägterna uppgå skola, nämliga Herrans slägter, till att predika Israels folke, till att tacka Herrans Namne.
thi did op drager Stammerne, HERRENs Stammer en Vedtægt for Israel om at prise HERRENs Navn.
5 Ty der äro satte stolar till doms, Davids hus stolar.
Thi der står Dommersæder, Sæder for Davids Hus.
6 Önsker Jerusalem lycko; dem gånge väl, som dig älska.
Bed om Jerusalems Fred! Ro finde de, der elsker dig!
7 Frid vare innan dina murar, och lycka i dina palats.
Der råde Fred på din Mur, Tryghed i dine Borge!
8 För mina bröders och fränders skull vill jag dig frid önska.
For Brødres og Frænders Skyld vil jeg ønske dig Fred,
9 För Herrans vår Guds hus skull vill jag ditt bästa söka.
for Herren vor Guds hus's skyld vil jeg søge dit bedste.

< Psaltaren 122 >