Psaltaren 122

1 En visa Davids i högre choren. Jag glädes i det mig sagdt är, att vi skole gå in uti Herrans hus;

Nalipay ako sa pag-ingon nila kanako: Mangadto kita sa balay ni Jehova.

2 Och att våre fötter skola stå i dinom portom, Jerusalem.

Ang among mga tiil nanagtindog Sa sulod sa imong mga ganghaan, Oh Jerusalem,

3 Jerusalem är bygdt, att det skall vara en stad, der man tillsammankomma skall;

Jerusalem, ikaw natukod Ingon nga usa ka ciudad nga madasok;

4 Dit slägterna uppgå skola, nämliga Herrans slägter, till att predika Israels folke, till att tacka Herrans Namne.

Didto mingtungas ang mga banay, bisan ang kabanayan ni Jehova, Alang sa usa ka tulomanon sa Israel. Sa paghatag ug mga pasalamat sa ngalan ni Jehova.

5 Ty der äro satte stolar till doms, Davids hus stolar.

Kay didto atua ang mga trono sa paghukom, Ang mga trono sa panimalay ni David.

6 Önsker Jerusalem lycko; dem gånge väl, som dig älska.

Pag-ampo alang sa pakigdait sa Jerusalem: Manag-uswag (sila) nga nahigugma kanimo.

7 Frid vare innan dina murar, och lycka i dina palats.

Ang pakigdait anaa unta sa sulod sa imong mga kuta, Ug ang kahamugaway sa sulod sa imong mga palacio.

8 För mina bröders och fränders skull vill jag dig frid önska.

Tungod lamang sa gugma sa akong kaigsoonan ug sa akong mga kauban, Moingon ako karon: Ang pakigdait anaa sa sulod nimo.

9 För Herrans vår Guds hus skull vill jag ditt bästa söka.

Tungod lamang sa panimalay ni Jehova nga atong Dios Magapangita ako alang sa imong kaayohan.