< Psaltaren 121 >

1 En visa i högre choren. Jag lyfter min ögon upp till bergen, ifrå hvilkom mig hjelp kommer.
«Yuqirigha chiqish naxshisi» Közlirimni taghlar terepke kötürüp qaraymen; Méning yardimim qeyerdin kélur?
2 Min hjelp kommer ifrå Herranom, den himmel och jord gjort hafver.
Méning yardimim Perwerdigardindur; Asman-zéminni Yaratquchidindur.
3 Han skall icke låta din fot slinta; och den dig bevarar, han sofver icke.
U putungni héch téyildurmaydu; Séni saqlighuchi héch mügdimeydu!
4 Si, den som Israel bevarar, han är icke sömnog eller sofver.
Mana, qara, Israilni saqlighuchi hem mügdimeydu, hem uxlimaydu!
5 Herren bevarar dig; Herren är din skygd öfver dina högra hand;
Perwerdigar séning saqlighuchingdur; Perwerdigar ong yéningdiki sayiwendur.
6 Att solen icke skall skada dig om dagen, eller månen om nattena.
Quyash kündüzde, ay kéchide sanga zerer yetküzmeydu;
7 Herren bevare dig för allt ondt; han bevare dina själ.
Perwerdigar barliq yamanliqtin séni saqlaydu; U jéningni saqlaydu;
8 Herren bevara din utgång och ingång, ifrå nu och i evighet.
Perwerdigar chiqishingni, kirishingni, Buningdin kéyin ebedil’ebedgiche saqlaydu.

< Psaltaren 121 >