Psaltaren 121

1 En visa i högre choren. Jag lyfter min ögon upp till bergen, ifrå hvilkom mig hjelp kommer.

Canticum graduum. Levavi oculos meos in montes, unde veniet auxilium mihi.

2 Min hjelp kommer ifrå Herranom, den himmel och jord gjort hafver.

Auxilium meum a Domino, qui fecit cælum et terram.

3 Han skall icke låta din fot slinta; och den dig bevarar, han sofver icke.

Non det in commotionem pedem tuum: neque dormitet qui custodit te.

4 Si, den som Israel bevarar, han är icke sömnog eller sofver.

Ecce non dormitabit neque dormiet, qui custodit Israel.

5 Herren bevarar dig; Herren är din skygd öfver dina högra hand;

Dominus custodit te, Dominus protectio tua, super manum dexteram tuam.

6 Att solen icke skall skada dig om dagen, eller månen om nattena.

Per diem sol non uret te: neque luna per noctem.

7 Herren bevare dig för allt ondt; han bevare dina själ.

Dominus custodit te ab omni malo: custodiat animam tuam Dominus.

8 Herren bevara din utgång och ingång, ifrå nu och i evighet.

Dominus custodiat introitum tuum, et exitum tuum: ex hoc nunc, et usque in sæculum.