Psaltaren 121

1 En visa i högre choren. Jag lyfter min ögon upp till bergen, ifrå hvilkom mig hjelp kommer.

Yon Sòm pou monte vè tanp lan Mwen leve zye m vè mòn yo. Se kibò sekou mwen va sòti?

2 Min hjelp kommer ifrå Herranom, den himmel och jord gjort hafver.

Sekou m sòti nan SENYÈ a, ki te fè syèl la ak tè a.

3 Han skall icke låta din fot slinta; och den dig bevarar, han sofver icke.

Li p ap kite pye ou chape. (Sila) ki kenbe ou a p ap kabicha, ni dòmi.

4 Si, den som Israel bevarar, han är icke sömnog eller sofver.

Gade byen, (Sila) ki kenbe Israël p ap kabicha, ni Li p ap dòmi.

5 Herren bevarar dig; Herren är din skygd öfver dina högra hand;

SENYÈ a se gadyen ou. SENYÈ a se lonbraj a men dwat ou.

6 Att solen icke skall skada dig om dagen, eller månen om nattena.

Solèy p ap frape ou lajounen, ni lalin pandan lannwit.

7 Herren bevare dig för allt ondt; han bevare dina själ.

SENYÈ a va pwoteje ou de tout mal. Li va kenbe nanm ou.

8 Herren bevara din utgång och ingång, ifrå nu och i evighet.

Li va pwoteje ou lè ou sòti ak lè ou antre, depi nan moman sa a e jis rive pou tout tan.