Psaltaren 121

1 En visa i högre choren. Jag lyfter min ögon upp till bergen, ifrå hvilkom mig hjelp kommer.

Píseň stupňů. Pozdvihuji očí svých k horám, odkudž by mi přišla pomoc.

2 Min hjelp kommer ifrå Herranom, den himmel och jord gjort hafver.

Pomoc má jest od Hospodina, kterýž učinil nebe i zemi.

3 Han skall icke låta din fot slinta; och den dig bevarar, han sofver icke.

Nedopustíť, aby se pohnouti měla noha tvá, nedřímeť strážný tvůj.

4 Si, den som Israel bevarar, han är icke sömnog eller sofver.

Aj, nedřímeť, ovšem nespí ten, kterýž ostříhá Izraele.

5 Herren bevarar dig; Herren är din skygd öfver dina högra hand;

Hospodin strážce tvůj, Hospodin zastínění tvé tobě po pravici.

6 Att solen icke skall skada dig om dagen, eller månen om nattena.

Nebudeť bíti na tě slunce ve dne, ani měsíc v noci.

7 Herren bevare dig för allt ondt; han bevare dina själ.

Hospodin tě ostříhati bude ode všeho zlého, ostříhati bude duše tvé.

8 Herren bevara din utgång och ingång, ifrå nu och i evighet.

Hospodin ostříhati tě bude, když vycházeti i vcházeti budeš, od tohoto času až na věky.