< Psaltaren 121 >
1 En visa i högre choren. Jag lyfter min ögon upp till bergen, ifrå hvilkom mig hjelp kommer.
Tangtlaeng laa Kai bomkung me lamkah nim ha pawk ve? tila tlang taengah ka mik ka huel.
2 Min hjelp kommer ifrå Herranom, den himmel och jord gjort hafver.
Kai aka bomkung tah vaan neh diklai aka saii BOEIPA taeng lamkah ni.
3 Han skall icke låta din fot slinta; och den dig bevarar, han sofver icke.
Na kho te paloe ham khueh pawt vetih nang aka dawn te a mikku mahpawh.
4 Si, den som Israel bevarar, han är icke sömnog eller sofver.
Israel aka dawn loh tarha a mikku pawt vetih ip mahpawh.
5 Herren bevarar dig; Herren är din skygd öfver dina högra hand;
BOEIPA loh nang n'ngaithuen tih BOEIPA tah na bantang kut ah na hlipkhup la om.
6 Att solen icke skall skada dig om dagen, eller månen om nattena.
Khothaih ah khomik loh, khoyin kah hla long khaw nang n'ngawn mahpawh.
7 Herren bevare dig för allt ondt; han bevare dina själ.
BOEIPA loh nang te yoethae cungkuem lamloh n'khoembael vetih na hinglu te a ngaithuen ni.
8 Herren bevara din utgång och ingång, ifrå nu och i evighet.
Na cet tih na pawk due, tahae lamloh kumhal duela BOEIPA loh n'ngaithuen ni.