< Psaltaren 120 >

1 En visa i högre choren. Jag ropar till Herran i mine nöd, och han bönhörer mig.
Ekuhluphekeni kwami ngakhala eNkosini, yangiphendula.
2 Herre, fräls mina själ ifrå lögnaktiga munnar, och ifrå falska tungo.
Nkosi, khulula umphefumulo wami kundebe zamanga, kulimi lwenkohliso.
3 Hvad kan den falska tungan göra dig? Och hvad kan hon uträtta?
Uzanikwani, njalo kuzakwengezelelwani kuwe, limi lwenkohliso?
4 Hon är såsom ens väldigs skarpe pilar, såsom eld i enebärsträ.
Imitshoko ebukhali yeqhawe, lamalahle avuthayo esihlahla serotemu!
5 Ve mig, att jag en främling är ibland Mesech; jag måste bo ibland Kedars hyddor.
Maye kimi, ngoba ngihlala njengowezizwe koMesheki, ngihlala emathenteni eKedari!
6 Det varder mine själ långt att bo när dem, som friden hata.
Umphefumulo wami sekukade wahlala laye ozonda ukuthula.
7 Jag håller frid; men när jag talar, så taga de till att örliga.
Ngingowokuthula, kodwa lapho ngikhuluma, bangabempi.

< Psaltaren 120 >