< Psaltaren 120 >
1 En visa i högre choren. Jag ropar till Herran i mine nöd, och han bönhörer mig.
(성전으로 올라가는 노래) 내가 환난 중에 여호와께 부르짖었더니 내게 응답하셨도다
2 Herre, fräls mina själ ifrå lögnaktiga munnar, och ifrå falska tungo.
여호와여, 거짓된 입술과 궤사한 혀에서 내 생명을 건지소서
3 Hvad kan den falska tungan göra dig? Och hvad kan hon uträtta?
너 궤사한 혀여, 무엇으로 네게 주며 무엇으로 네게 더할꼬
4 Hon är såsom ens väldigs skarpe pilar, såsom eld i enebärsträ.
장사의 날카로운 살과 로뎀나무 숯불이리로다
5 Ve mig, att jag en främling är ibland Mesech; jag måste bo ibland Kedars hyddor.
메섹에 유하며 게달의 장막 중에 거하는 것이 내게 화로다
6 Det varder mine själ långt att bo när dem, som friden hata.
내가 화평을 미워하는 자와 함께 오래 거하였도다
7 Jag håller frid; men när jag talar, så taga de till att örliga.
나는 화평을 원할지라도 내가 말할 때에 저희는 싸우려 하는도다