Psaltaren 120

1 En visa i högre choren. Jag ropar till Herran i mine nöd, och han bönhörer mig.

Ég ákalla Guð í neyð minni og hann hjálpar mér.

2 Herre, fräls mina själ ifrå lögnaktiga munnar, och ifrå falska tungo.

Drottinn, frelsaðu mig frá svikum og prettum.

3 Hvad kan den falska tungan göra dig? Och hvad kan hon uträtta?

Þú lygatunga, hver verða örlög þín?

4 Hon är såsom ens väldigs skarpe pilar, såsom eld i enebärsträ.

Oddhvassar örvar munu stinga þig og glóandi kol brenna þig!

5 Ve mig, att jag en främling är ibland Mesech; jag måste bo ibland Kedars hyddor.

Hvílík mæða að búa með óguðlegum!

6 Det varder mine själ långt att bo när dem, som friden hata.

Ég er þreyttur á þeim sem hata friðinn.

7 Jag håller frid; men när jag talar, så taga de till att örliga.

Ég þrái frið, en þeir elska stríð og láta ráð mín sem vind um eyrun þjóta.