< Psaltaren 120 >
1 En visa i högre choren. Jag ropar till Herran i mine nöd, och han bönhörer mig.
2 Herre, fräls mina själ ifrå lögnaktiga munnar, och ifrå falska tungo.
3 Hvad kan den falska tungan göra dig? Och hvad kan hon uträtta?
4 Hon är såsom ens väldigs skarpe pilar, såsom eld i enebärsträ.
5 Ve mig, att jag en främling är ibland Mesech; jag måste bo ibland Kedars hyddor.
6 Det varder mine själ långt att bo när dem, som friden hata.
7 Jag håller frid; men när jag talar, så taga de till att örliga.