Psaltaren 120

1 En visa i högre choren. Jag ropar till Herran i mine nöd, och han bönhörer mig.

A Song of Ascents. In my distress, I cried to the LORD. He answered me.

2 Herre, fräls mina själ ifrå lögnaktiga munnar, och ifrå falska tungo.

Deliver my soul, LORD, from lying lips, from a deceitful tongue.

3 Hvad kan den falska tungan göra dig? Och hvad kan hon uträtta?

What will be given to you, and what will be done more to you, you deceitful tongue?

4 Hon är såsom ens väldigs skarpe pilar, såsom eld i enebärsträ.

Sharp arrows of the mighty, with coals of juniper.

5 Ve mig, att jag en främling är ibland Mesech; jag måste bo ibland Kedars hyddor.

Woe is me, that I live in Meshech, that I dwell among the tents of Kedar!

6 Det varder mine själ långt att bo när dem, som friden hata.

My soul has had her dwelling too long with him who hates peace.

7 Jag håller frid; men när jag talar, så taga de till att örliga.

I am for peace, but when I speak, they are for war.