Psaltaren 120

1 En visa i högre choren. Jag ropar till Herran i mine nöd, och han bönhörer mig.

Wer miwero ka ji dhi e hekalu. Ka an e chandruok to aluongo Jehova Nyasaye, kendo odwoka,

2 Herre, fräls mina själ ifrå lögnaktiga munnar, och ifrå falska tungo.

Resa, yaye Jehova Nyasaye, kuom dho joma riambo kendo kuom lew joma wuondore.

3 Hvad kan den falska tungan göra dig? Och hvad kan hon uträtta?

Bende ingʼeyo gima Nyasaye biro timoni, bende ingʼeyo gik mochomi adier, yaye lep mawuondore?

4 Hon är såsom ens väldigs skarpe pilar, såsom eld i enebärsträ.

Obiro kumi gi aserni mabitho mag jakedo, ee, obiro wangʼi gi maka maliel mager, mowangʼ gi yiend adugo.

5 Ve mig, att jag en främling är ibland Mesech; jag måste bo ibland Kedars hyddor.

Malit ochoma adier nikech adak Meshek, hapa rach nikech adak e dier hembe mag Kedar!

6 Det varder mine själ långt att bo när dem, som friden hata.

Asedak amingʼa ahinya, e dier joma ok dwar kwe.

7 Jag håller frid; men när jag talar, så taga de till att örliga.

An ngʼat kwe; to ka awuoyo, to giikore ni lweny.