< Psaltaren 12 >
1 En Psalm Davids, till att föresjunga på åtta stränger. Hjelp, Herre; de helige äro förminskade; och de trogne äro få ibland menniskors barn.
Yahweh, help us! [It seems that] people who are loyal to you have all vanished.
2 Den ene talar med den andra onyttig ting; och skrymta, och lära utaf oens hjerta.
Everyone tells lies to other people; they deceive others by (flattering them/saying good things about them that they know are not true).
3 Herren utrote allt skrymteri och de tungo, som stor ord talar;
Yahweh, we wish that you would cut off their tongues so that they cannot continue to boast.
4 De der säga: Vår tunga skall hafva öfverhandena; oss bör tala; ho är vår herre?
They say, “By telling lies we will get what we want; we control what we say [MTY], so no one can tell us what we should not do!”
5 Efter nu de elände förtryckte varda, och de fattige sucka, vill jag upp, säger Herren; jag vill skaffa en hjelp, att man frimodeliga lära skall.
But Yahweh replies, “I have seen the violent things that they have done to helpless people; and I have heard those people groaning, so I will arise and rescue the people who are wanting me to help them.”
6 Herrans tal är klart, såsom genomluttradt silfver i enom lerdegel, bepröfvadt sju resor.
Yahweh, you always do what you have promised to do; what you have promised is [as precious and pure as] silver that has been heated seven times in a furnace [to get rid of all the] impure material.
7 Du Herre, bevara dem, och förvara oss för detta slägtet, till evig tid.
Wicked people strut around [proudly], and people praise them for doing vile/wicked deeds, but Yahweh, [we know that] you will protect/rescue us from those wicked people.
8 Ty det varder allestäds fullt med ogudaktiga, der sådana löst folk ibland menniskorna rådande är.