Psaltaren 119
1 Salige äro de som utan vank lefva, de som i Herrans lag vandra.
Iza'zo nomani'za zamifima fatgo avu'ava zama nehu'za, Ra Anumzamofo kasegema amage'manentaza vahe'mo'za muse hugahaze.
2 Salige äro de som hans vittnesbörd hålla; de som af allo hjerta söka honom.
Iza'zo Anumzamofo kasegema amage'ma nente'za vahe'mo'za, maka zamagu'areti'ma hu'za agriku'ma nehakaza vahe'mo'za muse hugahaze.
3 Ty de som på hans vägom vandra, de göra intet ondt.
Ana vahe'mo'za havi avu'ava zankura zamavesra nehu'za, Anumzamofoma ave'nesia avu'ava zanke hu'za amageranentaze.
4 Du hafver budit, att hålla dina befallningar fliteliga.
Anumzamoka kagra kasegeka'a neraminka tagrikura hunka, ana kasegea amage ante fatgo hiho hunka hu'nane.
5 O! att mitt lif hölle dina rätter med fullt allvar.
Nagri'ma nave'nesiana maka zupa kagri trake amage nentesugeno, nomani'zanifina ome hankavetisiegu nave'nesie.
6 När jag skådar uppå all din bud, så kommer jag icke på skam.
Ana'ma hanige'na nagazegura osugahue. Na'ankure kagri kasegefi navua ketena vugahiankina, nagra nagazegura osugahue.
7 Jag tackar dig af rätt hjerta, att du lärer mig dina rättfärdighets rätter.
Hagi fatgoma hu'nea kasegeka'ama rempima hu'na antahisuna, fatgo nagu'areti hu'na kagrira humuse hugantegahue.
8 Dina rätter vill jag hålla; öfvergif mig dock aldrig.
Kagri tra keka'a amage antenaku nehue. Muse hugantoanki natrenka kamefira huonamio.
9 Huru skall en yngling sin väg ostraffeliga gå? När han håller sig efter din ord.
Inankna huno nehezavemo'a nomani'za ma'afina agrua huno manigahie? Agrama mani agruma huno mani'naku'ma hanuno'a, kagri ke'ma amage'ma antesanuno, anara hugahie.
10 Jag söker dig af allo hjerta; Låt mig icke fela om din bud.
Kagri'ma kagenakura nagu'areti tusiza hu'na nehakoanki, natrege'na kagri kasegea atre'na kana hazagre'na ofraneno.
11 Jag behåller din ord i mitt hjerta, på det jag icke skall synda emot dig.
Kagri nanekea nagu'afi erintogeno me'neanki'na, kagri kavurera kumira osugahue.
12 Lofvad vare du, Herre; lär mig dina rätter.
Ra Anumzamoka kagri kagia ahentesga nehuanki, tra keka'a rempi hunamio.
13 Jag vill med mina läppar förtälja alla dins muns rätter.
Kagrama tasami'nana kasegeka'a, nagipintira huama hu'na vahera zamasamigahue.
14 Jag fröjdar mig af dins vittnesbörds väg, såsom af allahanda rikedomar.
Kagri kasegegu'ma musema nehua zamo'a, afu fenonku'ma musema nehua zana rugatere'ne.
15 Jag talar det du befallt hafver, och ser på dina vägar.
Amage'ma antehoma hunka tami'nana tra kegura nagesa are'are nehu'na, kagri kavukva zante navua ante'na negoe.
16 Jag hafver lust till dina rätter, och förgäter icke din ord.
Kagri tra kegura tusi muse nehuanki'na, kagri nanekegura naganera okanigahue.
17 Gör väl med din tjenare, att jag må lefva och hålla din ord.
Nagra kagri eri'za vahe mani'noanki nazeri so'e huge'na, kasefa hu'na manine'na nanekeka'a amagera anta'neno.
18 Öppna mig ögonen, att jag må se under i din lag.
Navurga eri hari huge'na, kagri kasegefima hentofazama me'nea zana keama ha'neno.
19 Jag är en gäst på jordene; fördölj icke din bud för mig.
Nagra ama mopafina karaga vahe emani'noanki, nagri navurera kasegeka'a eri frara okio.
20 Min själ är all sönderkrossad för trängtans skull, efter dina rätter alltid.
Kagri kasegema amage'ma ante'zankura maka knafina nagu'amo'a tusiza huno avesi'avesi nehie.
21 Du näpser de stolta; förbannade äro de som vika ifrå din bud.
Kema ontahi veganokno'ma nehu'za kasegeka'ama atre'za hazama negraza vahera, kagra zamazeri konerinka zamatrenanke'za huviza hugahaze.
22 Vänd ifrå mig försmädelse och föraktelse; ty jag håller din vittnesbörd.
Zamatrege'za kiza zokago kea hunenante'za huhaviza huonanteho. Na'ankure kagri kasegea, nagra amagera nentoe.
23 Sitta ock Förstarna och tala emot mig; men din tjenare talar om dina rätter.
Vugota kva vahe'mo'zanena magopi manine'za nazeri haviza hunaku keaga ana'nekize. Hianagi eri'za vahekamo'na kagri kasegegu nagesa antahintahi nehue.
24 Jag hafver lust till din vittnesbörd; de äro mine rådgifvare.
Kagri kasegegura tusiza hu'na musena nehugeno, ana kasegemo'a knare antahi'za nenamie.
25 Min själ ligger i stoft; vederqvick mig efter ditt ord.
Nagra kugusopafi urami'na mase'noanki, kagra naneke ka'areti nazeri kasefa huo.
26 Jag förtäljer mina vägar, och du bönhörer mig; lär mig dina rätter.
Nagrama nazano hunaku'ma nagesa antahi'noa zana kagrira kasamugenka, ke'nirera nona hunante'nane. Ana hu'nananki menina tra keka'a rempi hunamio.
27 Undervisa mig dina befallningars väg, så vill jag tala om din under.
Nagrira naza huge'na kasegeka'amofo agafa'a antahi ama ha'neno. Ana'ma hananke'na so'e zantfama hu'nea eri'zama eri'nana zankura nagesa antahintahi hugahue.
28 Jag grämer mig så att hjertat mig försmäktas; styrk mig efter ditt ord.
Nagu'amo'a kna nehigena, nasunku zampi mani'nena zavira netoanki, kagrama nanekefima hu'nana kante amage antenka nazeri hankavetio.
29 Vänd ifrå mig den falska vägen, och unna mig din lag.
Nagrama havigema nehua zampintira nazeri afete atro. Ana nehunka kasunku hunantenka, kasegeka'a rempi hunamio.
30 Jag hafver utvalt sanningenes väg; dina rätter hafver jag mig föresatt.
Kagrira ogatre'na tamage hu'na kamage antegahue hu'na ko huhampri'noe. Ana nehu'na maka zupa kasegeka'a, nagu'areti hu'na amage antegahue hu'na nagesa antahi'noe.
31 Jag håller mig intill din vittnesbörd; Herre, låt mig icke på skam komma.
Kagri kasegea azeri antrako hu'noanki, Ra Anumzamoka natregeno mago zamo'a nazeri nagazea osino.
32 När du mitt hjerta tröstar, så löper jag dins buds väg.
Kagri kasegeka'a, amage ante'na vugahue. Na'ankure nagri antahi'zana, kagra eri ra hu'nanku anara hugahue.
33 Lär mig, Herre, dina rätters väg, att jag må bevara dem intill ändan.
Ra Anumzamoka kasegeka'a rempi hunamige'na, amage ante'na nevu'na ome vagaretega va'neno.
34 Undervisa mig, att jag må bevara din lag, och hålla dem af allo hjerta.
Ama' antahi'zana namige'na kasegeka'a nentahi'na amage anta'neno. Ana kasegeka'a maka nagu'areti hu'na amage antegahue.
35 För mig in på din buds stig, ty jag hafver der lust till.
Kagra naveri huge'na kagri kasegemo'ma vuoma huno hu'nea kante vaneno. Na'ankure nagra ana kasegegu musena nehue.
36 Böj mitt hjerta till din vittnesbörd, och icke till girighet.
Nagri nagu'a eri rukrahe huge'na kagri kasegema amage ante'zanku navesi navesi nehu'na, havi kazigati zago eri'na feno vahera omani'neno.
37 Vänd bort min ögon, att de icke se efter onyttig läro; utan vederqvick mig på dinom väg.
Agafa'a omane zantaminte'ma navuma negoazana eri netrenka, kagrama naneke ka'afima hu'nana kante amage antenka nazeri kasefa huo.
38 Låt din tjenare hålla din bud stadeliga för din ord, att jag må frukta dig.
Kagrama huvempama hu'nana zana eri'za vahekamo'nare erinteama nehananke'za, vahe'mo'za kagriku korora hugantegahaze.
39 Vänd ifrå mig den försmädelse, som jag fruktar; ty dine rätter äro lustige.
Vahe'mo'zama nazeri nagazema hu nanekema nehazafintira, Kagra naza huo. Na'ankure kagri kasegemo'a knare hu'ne.
40 Si, jag begärar dina befallningar; vederqvick mig med dine rättfärdighet.
Kagri kasegema amage'ma ante zankura navesi navesi nehuanki, kagra fatgo kavukva hunka nazeri kasefa huo.
41 Herre, låt mig vederfaras dina nåd; dina hjelp efter ditt ord;
Ra Anumzamoka atregeno vagaore mevava kavesi zamo'a nagritera ne-esigenka, kagrama huvempama hu'nana kante antenka, nagu'vazinka ete navro.
42 Att jag mina lastare svara må; ty jag förlåter mig uppå ditt ord.
Ana'ma hananke'na nazeri havizama hu kema nehaza vahe'mofo ke'zamirera kenona huzmantegahue. Na'ankure kagri nanekere namentintia nehue.
43 Och tag ju icke ifrå minom mun sanningenes ord; ty jag hoppas uppå dina rätter.
Kagra tamage keka'a nagipintira eri otro. Na'ankure nagra kagri kasegegu amuhara nehue.
44 Jag vill hålla din lag allstädes, alltid och evinnerliga.
Kagri kasegea nagra maka knafina amage antevava hugahue.
45 Och jag vandrar i glädje; ty jag söker dina befallningar.
Mago zamo'a kina reonantesige'na fru hu'na vano hugahue. Na'ankure nagra maka nagu'areti hu'na, kagri kasegea amage nentoe.
46 Jag talar om din vittnesbörd inför Konungar, och blyges intet;
Kini vahe'mokizmi zamavuga oti'na kagri kasegea huama hu'na nezamasami'na, nagazegura osugahue.
47 Och hafver lust till din bud, och de äro mig käre;
Kagri kasegegura muse nehuankina, ana kasegea navesinentoe.
48 Och lyfter mina händer upp till din bud, de mig kär äro; och talar om dina rätter.
Nagra kagri kasegere nazana erisga nehu'na, kagri kasegegura maka zupa nagesa antahintahia nehue.
49 Tänk dinom tjenare uppå ditt ord, på hvilket du låter mig hoppas.
Kagri eri'za vahekamo'nama huvempama hunante'nana kegura kagesa antahio. Na'ankure anazamo hige'na, kagritera amuhara nehue.
50 Det är min tröst i mitt elände; ty ditt ord vederqvicker mig.
Kagrama huvempama hunante'nana nanekemo nazeri hankavenetigeno, knazampima ufroana ana nanekemo nazeri kasefara nehie.
51 De stolte hafva deras gabberi af mig; likväl viker jag icke ifrå din lag.
Zamavufga rama nehaza vahe'mo'za, nagrira ki'za zokago ke hunenantaze. Hianagi nagra Kagri kasegea namefira hunomue.
52 Herre, när jag tänker, huru du af verldenes begynnelse dömt hafver, så varder jag tröstad.
Ra Anumzamoka korapa'ma tami'nana kasegeka'a naganera nokanue. Ana nehugeno ana nanekemo nazeri hankavenetie.
53 Jag brinner innan, för de ogudaktiges skull, som din lag öfvergifva.
Kefo avu'ava'ma nehaza vahe'mo'zama Kagri kasegema amage'ma nontageno'a, tusi narimpa nehe.
54 Dine rätter äro min visa i mino huse.
Ru vahe moparega kraga'ma umanine'na, Kagri kasegea eri rukrahe hu'na asunte'noe.
55 Herre, jag tänker om nattena på ditt Namn, och håller din lag.
Ra Anumzamoka kenage'enena kagri kagigura naganera nokanue. Ana nehuanki'na kagri kasegea amage antegahue.
56 Det är min skatt, att jag dina befallningar håller.
Nagra nomani zanifina maka zupa kagri kasegea amagenentoe.
57 Jag hafver sagt, Herre: Det skall mitt arf vara, att jag dina vägar håller.
Ra Anumzamoka nagri suza mani'nane hu'na kagrira huhampari'noe. Ana nehu'na huvempa hu'noanki'na amage'ma anteho hunka'ma tami'nana nanekeka'a, amage antegahue.
58 Jag beder inför ditt ansigte af allo hjerta; var mig nådelig efter ditt ord.
Kagra asomu hunanto hu'na maka nagu'areti hu'na kantahinegoe. Kagrama huvempa hu'nana kante amage antenka, kasunku hunanto.
59 Jag betraktar mina vägar, och vänder mina fötter till din vittnesbörd.
Nagrama nehua navu'nava zankura nagesa antahintahi nehu'na, rukrahe hu'na Kagri kasege amage antegahue.
60 Jag skyndar mig, och dröjer intet, till att hålla din bud.
Nagra mago zankura avega ontegahuanki'na, amehu'na Kagri kasegea amage antegahue.
61 De ogudaktigas rote beröfvar mig; men jag förgäter intet din lag.
Kefo avu'ava zama nehaza vahe'mo'za nazeri anaki'za nehaze. Hianagi Kagri kasegegura nagera nokanue.
62 Om midnatt står jag upp, till att tacka dig för dina rättfärdighets rätter.
Kenagera oti'na fatgoma hu'nea kasegeka'agura humuse hunegantoe.
63 Jag håller mig till alla dem som frukta dig, och dina befallningar hålla.
Kagri'ma kamagema nente'za vahe'mo'za, Kagri kasegema amage'ma nentaza vahe'ene tragote'na nemanue.
64 Herre, jorden är full af dine godhet; lär mig dina rätter.
Ra Anumzamoka vagaore mevava kavesi'zamo ama mopafina avite'neanki, kasegeka'a rempi hunamio.
65 Du gör dinom tjenare godt, Herre, efter ditt ord.
Ra Anumzamoka kagrama huvempama hu'nana kante amage antenka, eri'za vahekamo'na knare'zana rama'a tro hunante'nane.
66 Lär mig goda seder och förståndighet; ty jag tror dinom budom.
Kagri kasegegura namentinti nehuanki, knare'ma huno refkohu avu'ava zane, ama' antahi'zana namio.
67 Förr än jag späkt vardt, for jag vill; men nu håller jag ditt ord.
Nagra kamagera onte'na kana atre'na havi kante vugenka, kagra knaza naminka nazeri fatgo hu'nane. Hianagi menina kagri nanekeka'a amagenentoe.
68 Du äst mild och god; lär mig dina rätter.
Kagra knare hu'nenka knare avu'ava zanke nehananki, kasegeka'a rempi hunamio.
69 De stolte dikta lögn öfver mig; men jag håller dina befallningar af allt hjerta.
Zamavufga rama nehaza osu'noa zanku havige hunante'za vano nehaze. Hianagi nagra nagu'areti hu'na, Kagri kasegea amagenentoe.
70 Deras hjerta är fett vordet, såsom flott; men jag hafver lust till din lag.
Ana vahe'mokizmi zamagu'amo'a afovamo'ma hiaza huno kakani'ne. Hianagi kagri kasegegura tusiza hu'na muse nehue.
71 Det är mig ljuft att du hafver späkt mig, att jag må lära dina rätter.
Knazama naminka nazeri havizama hu'nanana nagri knare zanku anara hu'nane. Na'ankure e'i ana zamo'a Kagri kasege amage ante'za rempi hunami'ne.
72 Dins muns lag är mig täckare, än mång tusend stycke guld och silfver.
Kagrama tami'nana kasegemo'a, rama'a tauseni'a goline silvanena rugatereno nagritera razankrerfa me'ne.
73 Din hand hafver gjort och beredt mig; undervisa mig, att jag må lära din bud.
Kagraka'a kazampinti tro hunantenka nazeri fore hu'nane. Ana hu'nanku kagri kasegema rempima hu'na antahisanugu ama' antahi'zana namio.
74 De som dig frukta, de se mig, och glädja sig; ty jag hoppas uppå din ord.
Kagriku'ma koro'ma nehaza vahe'mo'za nagri'ma nenage'za muse hugahaze. Na'ankure Kagri nanekegu amuhara nehugu anara hugahaze.
75 Herre, jag vet att dina domar äro rätte, och du hafver troliga späkt mig.
Ra Anumzamoka kagra fatgo hunka refkoa nehane. Nagri nazeri fatgo hunaku naneke ka'are Kagra oti'nenka, knazana nami'nane.
76 Din nåd vare min tröst, såsom du dinom tjenare lofvat hafver.
Eri'za vahe kamo'nama huvempama hunante'nana kante amage antenka, atregeno vagaore mevava kavesi zamo nazeri hankavetino.
77 Låt mig vederfaras dina barmhertighet, att jag må lefva; ty jag hafver lust till din lag.
Kagra kasunku hunantenka nazeri kasefa huge'na mani'neno. Na'ankure Kagri kasegegura tusiza hu'na muse nehue.
78 Ack! att de stolte måtte komma på skam, som mig med lögn nedertrycka; men jag talar om dina befallningar.
Zamavufga rama nehaza vahe'mo'zama havigema hu'za nazeri havizama hu'naza vahera zamazeri zamagaze huo. Hianagi nagra Kagri kasegegu nagesa antahintahi hugahue.
79 Ack! att de måtte hålla sig till mig, som dig frukta, och känna din vittnesbörd.
Kagri kasegema antahi'neza, kagriku'ma koro'ma nehu'za kagoraga'ama nemaniza vahera atrege'za nagrite erava'o hiho.
80 Mitt hjerta blifve rättsinnigt i dinom rättom, att jag icke på skam kommer.
Naza hugena kagri kasege amage nente'na, havi nagia e'orisanue. Ana nehu'na nagazegura osanue.
81 Min själ trängtar efter dina salighet; jag hoppas uppå ditt ord.
Kagrama nagu'vazinka navresnanku navesinavesi nehige'na kavega ante'na za'zate'ma manua zamo higeno, zaferinani'a omane amane nehie. Hianagi Kagri nanekegu amuhara nehue.
82 Min ögon trängta efter ditt ord, och säga: När vill du trösta mig?
Kagrama huvempama hu'nana kemo'ma nena'ama efore hanigu navuma antete'na manua zamo'a, navunata negrie. Ana hige'na nagra hu'na, nazupa nazeri knare hugahane hu'na nehue?
83 Ty jag är såsom en lägel i rök; dina rätter förgäter jag icke.
Mememofo akrutetima troma hu'naza tintafema teverema ante hagege hazageno, ome haviza hiankna huno navufgamo'a havizantfa hu'ne. Hianagi Kagri tra kea nagra nagera okani'noe.
84 Huru länge skall din tjenare bida? När vill du dom hålla öfver mina förföljare?
Nama'a zupa Kagrikura kavega antegahue? Nagri'ma knama nenamiza vahera, ina zupa nona hunka knazana zamigahane?
85 De stolte grafva mig gropar, hvilka intet äro efter din lag.
Zamavufga rama nehaza vahe'mo'za kagri kasegea amagera nonte'za, nagrama tnafa'ma hu'na mase'nugura kama vano nehufina keri kafinentaze.
86 Dine bud äro alltsamman sanning; de förfölja mig med lögn, hjelp mig.
Maka kasegekamo'a tamage nanekege me'ne. Agafa'a omane'nea zante vahe'mo'za havige hu'za hazenke naminaku nehazanki naza huo.
87 De hade fulltnär förgjort mig på jordene; men jag öfvergifver icke dina befallningar.
Ana vahe'mo'za ama mopafintira kofahu'za nahe fri'za hu'naze. Hianagi Kagri tra kea namefira huomi'noe.
88 Vederqvick mig genom dina nåd, att jag må hålla dins muns vittnesbörd.
Kagra vagaore mevava kavesi zanteti nagrira nazeri antese hunka kegava hunenantane. Ana hu'negu kagri tra kea amage ante vava hugahue.
89 Herre, ditt ord blifver evinnerliga, så vidt som himmelen är.
Ra Anumzamoka Kagri nanekemo'a vagaore mevava naneke me'neankino, monafinka hankavetino me'ne.
90 Din sanning varar i evighet; du hafver tillredt jordena, och hon blifver ståndandes.
Kagra nazano hugahue hunkama hu'nana zama nehana kavu'ava zamo'a mevava nehuno, forehu anante nante'ma hu'za vanaza vahetera vugahie. Mopa tro hunka antankeno hankavetino me'ne.
91 Det blifver dagliga efter ditt ord; ty all ting måste tjena dig.
Kagri kasegemo'a hankavetino meme eno ama knarera ehanati'ne. Ana hu'neankino maka ama mopafima me'nea zantamimo'za Kagri eri'zanke e'nerize.
92 Om din lag icke hade min tröst varit, så vore jag förgången i mitt elände.
Hanki Kagri kasegegu'ma tusi musema osuresina, nagrama natazama erua knafi ko frusine.
93 Jag vill aldrig förgäta dina befallningar; ty du vederqvicker mig med dem.
Nagra tamagerfa hu'na kagri kasegea nagera okanigahue. Na'ankure ana nanekemo higenka, nasimura naminke'na kasefa hu'na mani'noe.
94 Jag är din, hjelp mig; ty jag söker dina befallningar.
Nagra kagri vahe mani'noanki nagu'vazio. Na'ankure maka zupa Kagri kasege amagera nentoe.
95 De ogudaktige vakta uppå mig, att de måga förgöra mig; men jag aktar uppå din vittnesbörd,
Kefo avu'ava zama nehaza vahe'mo'za kafo ante'za mani'neza nazeri haviza hunaku nehaze. Hianagi Kagri kasegegura nagesa antahintahi hugahue.
96 Jag hafver på all ting en ända sett; men ditt bud är varaktigt.
Nagrama ke'na antahi'na huana, mago zamo'a knare huno hankavetino mezana omane'ne. Hianagi Kagri kasegea mago zamo'a azeri ontesigeno, mevava huno vugahie.
97 Huru hafver jag din lag så kär; dageliga talar jag derom.
Nagra Kagri kasegegura tusiza hu'na navesi nente'na, maka knafina nagesa antahintahi nehue.
98 Du gör mig med ditt bud visare, än mina fiender äro; ty det är evinnerliga min skatt.
Kagri kasegemo knare antahi'zana namige'na, ha' vaheni'a knare antahizampina zamagate'neroe. Na'ankure maka zupa Kagri kasegemo nagrane me'neno, nazeri fatgoa nehie.
99 Jag är lärdare, än alle mine lärare; ty din vittnesbörd äro mitt tal.
Nagra maka zupa Kagri kasegegu nagesa antahintahi nehu'na, rempima hunenamiza vahera zamagatere'na knare antahi'zana eri'noe.
100 Jag är förståndigare, än de gamle; ty jag håller dina befallningar.
Ranra vahe'mokizmia zamagatere'na knare antahi'zana eri'noe. Na'ankure maka zupa Kagri tra ke amagera nentogu anara hu'noe.
101 Jag förtager minom fotom alla onda vägar, att jag må hålla din ord.
Maka kefo avu'ava zama hu'zantera nagia renakere'na novue. Na'ankure kagri naneke amage antenaku anara nehue.
102 Jag viker icke ifrå dina rätter; ty du lärer mig.
Nagra Kagri tra kea atre'na namefira huomi'noe. Na'ankure Kagra knare'za hunka, rempi hunami'nanku anara hu'noe.
103 Din ord äro minom mun sötare än hannog.
Kagri nanekema nagite'ma erinte'nama koana, tusi haganentake hu'neankino, tumerimo'ma hagama nehiama'a rugatereno tusi haga hu'ne!
104 Ditt ord gör mig förståndigan; derföre hatar jag alla falska vägar.
Kagri kasegemo ama' antahi'zana nenamie. E'ina hu'negu maka havi avu'ava zankura nagotenentoe.
105 Ditt ord är mina fötters lykta, och ett ljus på minom vägom.
Kagri nanekemo'a lamu tavikna huno nagiafina remasa hunenanteno, tavikna huno kama nevufina remsa hunenante.
106 Jag svär, och vill hållat, att jag dina rättfärdighets rätter hålla vill.
Nagra huvempa hu'na fatgoma hu'nea trake amage antegahue. Anage nehu'na hu hankavetuanki'na amage antegahue.
107 Jag är svårliga plågad; Herre, vederqvick mig efter ditt ord.
Ra Anumzamoka nagra tusi'a kna zampi manuanki, Kagrama huvempama hu'nana kante amage antenka, nazeri kasefa huge'na ofri mani'neno.
108 Låt dig behaga, Herre, mins muns välviljoga offer, och lär mig dina rätter.
Ra Anumzamoka ofagna hu'na Kagri'ma rama'a zupama susu'ma hu'na husgama hunegantoana antahi nenaminka, kasegeka'aramina rempi hunamio.
109 Jag bär mina själ i mina händer alltid, och jag förgäter icke din lag.
Maka zupa ha' vahenimo'za nahe fri'za nehaze. Hianagi Kagri kasegea naganera okanigahue.
110 De ogudaktige sätta mig snaror; men jag far icke vill ifrå dina befallningar.
Kefo avu'ava zama nehaza vahe'mo'za nagri'ma nazeri haviza hunakura, kampina krifu anagi antazankna nehaze. Hianagi Kagri kasegea atre'na hazanogroe.
111 Din vittnesbörd äro mitt eviga arf; ty de äro mins hjertas fröjd.
Kagri kasegea mevava feno zankna hu'na erisanti hare'noe. Na'ankure ana nanekemo, nagu'a nazeri muse nehie.
112 Jag böjer mitt hjerta till att göra efter dina rätter alltid och evinnerliga.
Nagra kagri kasege maka zupa amage antegahue hu'na nagesa antahi'noanki'na, amage anteme nevu'na ufrigahue.
113 Jag hatar de ostadiga andar, och älskar din lag.
Kagri kasegema amage antegahune nehu'za tare antahintahima nehaza vahera nagote'nezmantoe. Hianagi Kagri kasegea navesinentoe.
114 Du äst mitt beskärm och sköld; jag hoppas uppå ditt ord.
Nagrama fra'ma kisanua kuma'ene hankonine Kagra mani'nane. Kagri nanekegu amuhara nehue.
115 Viker ifrå mig, I onde; jag vill hålla min Guds bud.
Tamagra kefo avu'ava zama nehaza vahe'mota, nagrira natareta viho. Na'ankure nagra Anumzanimofo kasege amage ante'naku nehue.
116 Uppehåll mig igenom ditt ord, att jag må lefva; och låt mig icke på skam komma med mitt hopp.
Ra Anumzamoka kagrama huvempama hu'nana kante amage antenka, nazeri hankavetige'na ofri kasefa hu'na mani'neno. Ana nehunka atregeno amuha'ma nehua zamo'a, amne zanknara osino.
117 Stärk mig, att jag må blifva salig; så vill jag alltid lust hafva till dina rätter.
Nazeri sga huge'na knare hu'na nemani'na, maka zupa kasegeka'agura antahintahi huvava ha'neno.
118 Du förtrampar alla dem som villa gå om dina rätter; ty deras bedrägeri är alltsammans lögn.
Kagri kasegema amage'ma nontaza vahera kamefi hunezamine. Zamagra ana vahe'mo'zama nehaza havigemo'a amne zankna hugahie.
119 Du bortkastar alla ogudaktiga på jordene som slagg; derföre älskar jag din vittnesbörd.
Kefo avu'ava zama nehaza vahera kagra amne zama hiaza hunka ama mopafintira reganope netrane. Ana hu'negu nagra Kagri kasegea navesinentoe.
120 Jag fruktar mig för dig, så att mitt kött skälfver; och förskräcker mig for dina rätter.
Nagra kagriku koro nehugeno, navufgamo'a nahirahi nere. Kagra keagama refko'ma nehana zanku, nentahi'na korora nehue.
121 Jag aktar uppå rätt och rättfärdighet; öfvergif mig icke dem som mig öfvervåld göra vilja.
Nagra knare huno fatgo hu'nea avu'avaza hu'noanki, natrege'za vahe'ma knama zamiza zamazeri havizama nehaza vahe'mo'za nazeri havizana osiho.
122 Beskärma du din tjenare, och tröst honom, att de stolte icke göra mig öfvervåld.
Muse hugantoanki kagri eri'za vahekamo'na kegava hunenantenka, natrege'za zmavufga rama nehaza knazana onamiho.
123 Mina ögon trängta efter dina salighet, och efter dine rättfärdighets ord.
Kagrama huvempama hu'nana kante amage nentenka, fatgo kavukva hunka havi avu'ava zama nehaza vahe'mokizmi zamazampinti'ma naza hunka nagu'vazisanegu'ma navuma antete'nama manua zamo'a navumo'a natagrie.
124 Handla med dinom tjenare efter dina nåd; och lär mig dina rätter.
Vagaore mevava kavesi zanteti eri'za vahekamo'na kavesigante'noe hunka naveri nehunka, tra keka'a rempi hunamio.
125 Jag är din tjenare; undervisa mig, att jag må känna din vittnesbörd.
Nagra Kagri eri'za vahe mani'noanki ama' antahi'zana namige'na, Kagri kasegea antahi amara ha'neno.
126 Det är tid, att Herren gör der något till; de hafva omintetgjort din lag.
Ra Anumzamoka menina Kagri kna efore hu'negu, Kagri kasegema runetagraza vahera zamazeri haviza huo.
127 Derföre älskar jag din bud, öfver guld och öfver fint guld.
Tamagerfa hu'na Kagri kasegema navesimanentoa zamo'a, agruma hu'nea golia rugatere'ne.
128 Derföre håller jag rätt fram i alla dina befallningar; jag hatar allan falskan väg.
E'ina agafare maka Kagri kasegemo'a tamage naneke me'ne hu'na nentahi'na, havi kante'ma vu'zankura nagonete.
129 Underliga äro din vittnesbörd, derföre håller dem min själ.
Kagri kasegemo'a knare zantfa hu'negu, nagra amage nentoe.
130 När ditt ord uppenbaradt varder, så fröjdar det, och gör de enfaldiga visa.
Kagri nanekema eri vakare'za rempima huneramiza zamo'a, tavi remsa hiankna huno remsa hunerante. Ana hu'neankino antahizama'a omane vahe'mo'enena nanekeka'a antahi ani' hugahie.
131 Jag öppnar min mun, och begärar din bud; ty mig längtar efter dem.
Nagi'ma aka hu'nena nagefunama hagna hagna'ma nehuana, na'ankure nagu'areti tusiza hu'na Kagri kasegema navesinentogu anara nehue.
132 Vänd dig till mig, och var mig nådelig, såsom du plägar göra dem som ditt Namn älska.
Kagri kagima avesinentaza vahe'ma hunezmantanaza hunka, rukrahe hunka kasunkura hunanto.
133 Låt min gång viss vara i dino orde, och låt ingen orätt öfver mig råda.
Kagra huvempama hu'nana kante antenka, kama vanoma hanufina kegava hunanto. Ana'ma hanankeno'a kefo avu'ava zamo'a nazeri nagate oregahie.
134 Förlös mig ifrå menniskors orätt; så vill jag hålla dina befallningar.
Vahe'mo'zama knama namiza nazeri havizama nehaza zampintira, Kagra ete navu'vazinka nenavrege'na, Kagri kasegea amage anta'neno.
135 Låt ditt ansigte lysa öfver din tjenare, och lär mig dina rätter.
Kagra kavugosafinti masaka'anu eri'za vahekamo'na remsa hunenantenka, kasegeka'a rempi hunamio.
136 Mine ögon flyta med vatten, att man icke håller din lag.
Vahemo'zama Kagri kasegema amage'ma nontageno'a, navunumo'a, navufintira tinkna huno herafi neramie.
137 Herre, du äst rättfärdig, och rätt är ditt ord.
Ra Anumzamoka Kagra fatgo kavukva'ene ne' mani'nankeno, Kagri kasegekamo'enena fatgo hu'ne.
138 Du hafver dina rättfärdighets vittnesbörd, och sanningena hårdeliga budit.
Kagrama tami'nana kasegemo'a fatgo hu'neankino, vahe'mo'za zamentintia hugahaze.
139 Jag hafver när harmats till döds, att mine ovänner hafva din ord förgätit.
Nagri'ma ha'ma renenantaza vahe'mo'za Kagri nanekea antahi nomizageno, narimpa ahe'zamo'a tusi'za huno teve rukru nehie.
140 Ditt ord är väl bepröfvadt, och din tjenare hafver det kärt.
Kagrama huvempama hu'nana nanekeka'ama avamepima erinte'na koana knarezantfa hu'nege'na, Kagri eri'za vahekamo'na tusiza hu'na navesinentoe.
141 Jag är ringa och föraktad; men jag förgäter icke dina befallningar.
Nagra amne nagi omane vahe mani'noge'za, vahe'mo'za huhaviza hunenantaze. Hianagi Kagri kasegea naganera nokanue.
142 Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
Fatgo kavukva zamo'a mevava huno vugahie. Ana hu'neankino Kagri kasegemo'a, fatgo naneke me'ne.
143 Ångest och nöd hafva drabbat uppå mig; men jag hafver lust till din bud.
Knazamo'a nazeri navesra hianagi, kagri kasegemo nazeri muse nehie.
144 Dins vittnesbörds rättfärdighet är evig; undervisa mig, så lefver jag.
Kagri kasegemo'a maka zupa tamagerfa huno fatgo hu'ne. Kagra naza huge'na ana nanekea antahi ama nehu'na, kasefa hu'na mani'neno.
145 Jag ropar af allo hjerta, bönhör mig, Herre, att jag må hålla dina rätter.
Ra Anumzamoka nagra nagu'areti hu'na Kagritega zavi krafa hu'na nunamuna nehuanki, nunamuni'a antahinamio. Ana'ma hananke'na kagri tra kea amage antegahue.
146 Jag ropar till dig, hjelp mig, att jag må hålla din vittnesbörd.
Kagritega zavi krafa nehuanki, nagu'vazinka naza huge'na, Kagri kasegea amage anta'neno.
147 Jag kommer bittida, och ropar; uppå ditt ord hoppas jag.
Kagrama naza hananegura zahufama masama osu'nege'na oti'na Kagritega zavi krafa nehu'na, Kagri nanekere amuhara nehue.
148 Jag vakar bittida upp, att jag må handla om din ord.
Kenage'ma navu'ma omase hari hute'nama nemanuana, na'ankure Kagri nanekegu nagesa antahintahi nehu'na anara nehue.
149 Hör mina röst efter dina nåde: Herre, vederqvick mig efter dina rätter.
Ra Anumzamoka vagaore mevava kavesi zanteti'ma kavesi nenantana Anumza mani'nananki, zavi krafama nehuana antahi nenaminka, Kagrama hu'nana kante amage antenka nazeri kasefa huge'na nasimura eri'na mani'neno.
150 Mine arge förföljare vilja till mig, och äro långt ifrå din lag.
Kema ontahi vahe'mo'za nazeri haviza hunaku nagritega erava'o nehaze. Ana vahe'mo'za Kagri kasegemofo tava'ontera omani'nazanki afete mani'naze.
151 Herre, du äst hardt när, och din bud äro alltsamman sanning.
Ana hu'neanagi Ra Anumzamoka nagri tvaonte mani'nankeno, ana maka Kagri kasegemo'a tamage nanekege me'ne.
152 Men jag vet det långt tillförene, att du din vittnesbörd evinnerliga grundat hafver.
Nagra korapa'ma Kagri kasegema rempi hu'nama antahi'noana, Kagra kasegeka'agura vagaore mevava hugahie hunka eri fore hankeno me'ne.
153 Se uppå mitt elände, och fräls mig; hjelp mig ut; förty jag förgäter icke din lag.
Nagrama natazama e'nerua zana negenka, ana knazampintira nazeri atro. Na'ankure nagra Kagri kasegea naganera nokanue.
154 Uträtta min sak, och förlossa mig; vederqvick mig igenom ditt ord.
Nagri kaziga antenka keagafina naza hunka keaga nehunka, Kagrama huvempama hu'nana kante antenka nazeri kasefa nehunka, nasimura namige'na mani'neno.
155 Saligheten är långt ifrå de ogudaktiga; ty de akta intet dina rätter.
Kefo avu'ava zama nehaza vahe'mo'za zamagu'ma vazizamofona afete nemanizankinka zamagura ovazigahane. Na'ankure ana vahe'mo'za kagri kasegea amagera nontazagu, anara hugahane.
156 Herre, din barmhertighet är stor; vederqvick mig efter dina rätter.
Ra Anumzamoka Kagri kasunku zamo'a rankrerfa hu'neanki, kagri kasegemo'ma hu'nea kante antenka nazeri kasefa nehunka, nasimura namige'na mani'neno.
157 Mine förföljare och ovänner äro månge; men jag viker icke ifrå din vittnesbörd.
Nagri'ma nazeri havizama nehaza vahe'ene knazama nenamiza vahetmina rama'a mani'naze. Hianagi Kagri kasegea atre'na namefira hunomue.
158 Jag ser de föraktare, och det gör mig ondt, att de icke hålla din ord.
Havigema hu'za vahe'ma rezmavatga hazage'zama hazenkema eneriza vahe'ma nezamage'na, amutisanua nagesa nehie. Na'ankure ana vahe'mo'za Kagri nanekea antahi amneza nehaze.
159 Si, jag älskar dina befallningar; Herre, vederqvick mig efter din nåd.
Nagrama kagri kasegema navesimanentoa zana nenagenka, Ra Anumzamoka vagaore mevava kavesi zanteti kavesinantenka nasimura namige'na kasefa hu'na mani'neno.
160 Ditt ord hafver af begynnelsen varit sanning; alle dine rättfärdighets rätter vara evinnerliga.
Kagri nanekemo'a tamage naneke me'ne. Ana hu'neankino maka fatgo tra kekamo'a vagaore mevava huno vugahie.
161 Förstarna förfölja mig utan sak, och mitt hjerta fruktar sig för din ord.
Mago ke agafa'a omane zante ugagota kva vahe'mo'za nazeri haviza nehaze. Hianagi nagu'areti hu'na kagri nanekegura korora nehu'na nagesa antahintahi nehue.
162 Jag gläder mig öfver din ord, såsom en den stort byte får.
Mago vahe'mo'ma tusi fenozama eri nafa'a nehuno musema hiaza hu'na, Kagrama huvempama hu'nana nanekegura tusi muse nehue.
163 Lögnene är jag hätsk, och stygges dervid, men din lag hafver jag kär.
Havigema hu avu'ava zankura, nagrira nagonete. Hianagi Kagri kasegea navesi nentoe.
164 Jag lofvar dig sju resor om dagen, för dine rättfärdighets rätters skull.
Fatgoma hu'nea kasegegura, mago zage knafina 7ni'a zupa Kagrira humuse hunegantoe.
165 Stor frid hafva de som din lag älska, och de skola icke stappla.
Kagri kasegema amage'ma nentaza vahe'mo'za ra zamarimpa frune nemanizankino, mago zamo'a zamazeri tanafara osugahie.
166 Herre, jag väntar efter din salighet, och gör efter din bud.
Ra Anumzamoka nagu'vazinka etema navresnanku amuhara nehu'na kavega ante'na manine'na, Kagri kasegea amagenentoe.
167 Min själ håller din vittnesbörd, och hafver dem mycket kär.
Kagri kasegema nagrama amage'nentoana, na'ankure nagra tusiza hu'na navesinentogu hu'na amageranentoe.
168 Jag håller dina befallningar, och dina vittnesbörder; ty alle mine vägar äro för dig.
Maka kasegeka'ane tra keka'anena nagra amagenentoe. Na'ankure nagra maka'zama nehuana, Kagra ko nagenka antahinka hu'nane.
169 Herre, låt min klagan för dig komma; undervisa mig efter ditt ord.
Ra Anumzamoka nagri zavi krafamo'ma Kagrite'ma ne-eana antahi nenaminka, Kagrama huvempama hu'nana kante amage antenka ama' antahi'zana namio.
170 Låt mina bön komma för dig; fräls mig efter ditt ord.
Nagrama nunamuma nehuana antahi nenaminka, kagrama huvempama hu'nana kante antenka nagu nevazinka ete navro.
171 Mine läppar skola lofva, när du lärer mig dina rätter.
Kagra kasegeka'ama rempima hunenamina zanku hu'na, Kagri kagia husga hunegantoe.
172 Min tunga skall tala om ditt ord; ty all din bud äro rätt.
Kagri kasegegura nagra zagame hugahue. Na'ankure Kagri kasegemo'a, miko fatgo nanekege me'ne.
173 Låt dina hand vara mig biståndiga; ty jag hafver utkorat dina befallningar.
Kagra kazana rusutenka nazahuo. Na'ankure nagra Kagri kasegema amage antegahue hu'nama huhampri'noanki naza huo.
174 Herre, jag längtar efter din salighet, och hafver lust till din lag.
Ra Anumzamoka Kagrama nagu'nevazinka nazama hananku kavega ante'na mani'noe. Ana nehu'na Kagri kasegegura tusiza hu'na musena nehue.
175 Låt mina själ lefva, att hon må lofva dig, och dine rätter hjelpa mig.
Kagra natrege'na ofrina kasefa hu'na manine'na, Kagri kagia ahentesga haneno. Ana nehanugeno Kagri kasegemo naza huno vugahie.
176 Jag är såsom ett villfarande och borttappadt får; sök din tjenare, ty jag förgäter icke din bud.
Sipisipi afumo'ma hiaza hu'na kana atre'na hazagre'noe. Ana hu'noanki Kagri eri'za vahekamo'na eme hakrenka navro. Na'ankure Kagri kasegegura naganera nokanue.
