< Psaltaren 119 >

1 Salige äro de som utan vank lefva, de som i Herrans lag vandra.
Kũrathimwo-rĩ, nĩ andũ arĩa mĩthiĩre yao ĩtarĩ ũcuuke, o arĩa mathiiaga kũringana na watho wa Jehova.
2 Salige äro de som hans vittnesbörd hålla; de som af allo hjerta söka honom.
Kũrathimwo-rĩ, nĩ andũ arĩa marũmagia kĩrĩra gĩake, o arĩa mamũrongoragia na ngoro yothe.
3 Ty de som på hans vägom vandra, de göra intet ondt.
Matirĩ ũndũ mũũru mekaga; no kũgera mageragĩra njĩra ciake.
4 Du hafver budit, att hålla dina befallningar fliteliga.
Wee nĩũheanĩte mawatho marĩa marĩ ma gwathĩkagĩrwo na kĩyo.
5 O! att mitt lif hölle dina rätter med fullt allvar.
Naarĩ korwo mĩthiĩre yakwa ĩkĩrĩ mĩkindĩrĩku ũhoro-inĩ wa gwathĩkagĩra kĩrĩra gĩaku!
6 När jag skådar uppå all din bud, så kommer jag icke på skam.
Hĩndĩ ĩyo ndingĩconorithio rĩrĩa ngũcũũrania maathani maku mothe.
7 Jag tackar dig af rätt hjerta, att du lärer mig dina rättfärdighets rätter.
Nĩndĩrĩkũgoocaga ndĩ na ngoro nũngĩrĩru, o ngĩĩrutaga ũhoro wa mawatho maku ma kĩhooto.
8 Dina rätter vill jag hålla; öfvergif mig dock aldrig.
Nĩndĩrĩathĩkagĩra kĩrĩra kĩa watho waku; ndũgakĩndiganĩrie o biũ.
9 Huru skall en yngling sin väg ostraffeliga gå? När han håller sig efter din ord.
Mũndũ mwĩthĩ-rĩ, angĩiga mũtũũrĩre wake ũrĩ mũtheru atĩa? Nĩ na ũndũ wa gũtũũra athĩkagĩra kiugo gĩaku.
10 Jag söker dig af allo hjerta; Låt mig icke fela om din bud.
Ngũrongoragia na ngoro yakwa yothe; ndũkanareke njũrũũre ndigane na maathani maku.
11 Jag behåller din ord i mitt hjerta, på det jag icke skall synda emot dig.
Nĩhithĩte kiugo gĩaku thĩinĩ wa ngoro yakwa, nĩguo ndikae gũkwĩhĩria.
12 Lofvad vare du, Herre; lär mig dina rätter.
Wee Jehova, ũrokĩgoocwo; kĩndute kĩrĩra kĩa watho waku.
13 Jag vill med mina läppar förtälja alla dins muns rätter.
Nĩndĩriugaga na ngacookera na mĩromo yakwa ũhoro wa mawatho mothe marĩa moimĩte kanua gaku.
14 Jag fröjdar mig af dins vittnesbörds väg, såsom af allahanda rikedomar.
Nĩngenagio nĩkũrũmĩrĩra kĩrĩra gĩaku, o ta ũrĩa mũndũ akenagĩra kũgĩa na ũtonga mũnene.
15 Jag talar det du befallt hafver, och ser på dina vägar.
Nĩndĩrĩcũũranagia mawatho maku na ngatarania njĩra yaku.
16 Jag hafver lust till dina rätter, och förgäter icke din ord.
Nĩngenagĩra kĩrĩra kĩa watho waku; ndigatiganĩria kiugo gĩaku.
17 Gör väl med din tjenare, att jag må lefva och hålla din ord.
Niĩ ndungata yaku njĩka wega, na nĩngũtũũra muoyo; niĩ nĩndĩrĩathĩkagĩra kiugo gĩaku.
18 Öppna mig ögonen, att jag må se under i din lag.
Hingũra maitho makwa nĩguo nyone maũndũ ma magegania marĩa marĩ watho-inĩ waku.
19 Jag är en gäst på jordene; fördölj icke din bud för mig.
Niĩ ndĩ mũgeni gũkũ thĩ; ndũkaahithe maathani maku.
20 Min själ är all sönderkrossad för trängtans skull, efter dina rätter alltid.
Ngoro yakwa nĩĩrahĩĩahĩĩa nĩ kwĩrirĩria mawatho maku o mahinda mothe.
21 Du näpser de stolta; förbannade äro de som vika ifrå din bud.
Wee nĩũkũũmaga arĩa etĩĩi, o acio manyiitĩtwo nĩ kĩrumi, na arĩa morũũraga magatiga maathani maku.
22 Vänd ifrå mig försmädelse och föraktelse; ty jag håller din vittnesbörd.
Njehereria kĩnyũrũri na kũmenwo, nĩgũkorwo ndũũrĩte nũmĩtie kĩrĩra gĩaku.
23 Sitta ock Förstarna och tala emot mig; men din tjenare talar om dina rätter.
O na gũtuĩka aathani maikaraga thĩ hamwe makanjambia, ndungata yaku nĩĩrĩcũũranagia kĩrĩra kĩa watho waku.
24 Jag hafver lust till din vittnesbörd; de äro mine rådgifvare.
Kĩrĩra gĩaku nĩkĩo ngenagĩra; nĩkĩo kĩĩheaga mataaro.
25 Min själ ligger i stoft; vederqvick mig efter ditt ord.
Ngometio thĩ rũkũngũ-inĩ; tũũria muoyo wakwa kũringana na kiugo gĩaku.
26 Jag förtäljer mina vägar, och du bönhörer mig; lär mig dina rätter.
Nĩndakwĩrire mĩthiĩre yakwa nawe ũkĩnjĩtĩka; nduta kĩrĩra kĩa watho waku.
27 Undervisa mig dina befallningars väg, så vill jag tala om din under.
Menyithia ũrutani wa mawatho maku; na niĩ nĩndĩrĩcũũranagia ũhoro wa magegania maku.
28 Jag grämer mig så att hjertat mig försmäktas; styrk mig efter ditt ord.
Ngoro yakwa nĩ nogu nĩ ũndũ wa kĩeha; njĩkĩra hinya kũringana na kiugo gĩaku.
29 Vänd ifrå mig den falska vägen, och unna mig din lag.
Njeheranĩria na mĩthiĩre ya maheeni; nĩ ũndũ wa ũtugi waku nduta watho waku.
30 Jag hafver utvalt sanningenes väg; dina rätter hafver jag mig föresatt.
Niĩ-rĩ, ndĩĩthuurĩire njĩra ya ma; matua maku ndĩmaigĩte ngoro-inĩ yakwa.
31 Jag håller mig intill din vittnesbörd; Herre, låt mig icke på skam komma.
Wee Jehova, nĩnũmĩtie kĩrĩra gĩaku; ndũkanareke njonorithio.
32 När du mitt hjerta tröstar, så löper jag dins buds väg.
Hanyũkaga o na njĩra ya maathani maku, nĩgũkorwo nĩwohorithĩtie ngoro yakwa.
33 Lär mig, Herre, dina rätters väg, att jag må bevara dem intill ändan.
Wee Jehova, nduta kũrũmĩrĩra kĩrĩra kĩa watho waku, na niĩ ndĩkĩrũmie nginya mũthia.
34 Undervisa mig, att jag må bevara din lag, och hålla dem af allo hjerta.
He ũmenyo, na nĩndĩrĩrũmagia watho waku na ndĩwathĩkagĩre na ngoro yakwa yothe.
35 För mig in på din buds stig, ty jag hafver der lust till.
Ngeragĩria njĩra-inĩ cia maathani maku, nĩgũkorwo nĩmo ngenagĩra.
36 Böj mitt hjerta till din vittnesbörd, och icke till girighet.
Erekeria ngoro yakwa kũrĩ kĩrĩra gĩaku, nĩguo ĩtige kwerekera ũhoro-inĩ wa gwĩtongia.
37 Vänd bort min ögon, att de icke se efter onyttig läro; utan vederqvick mig på dinom väg.
Girĩrĩria maitho makwa matige kwĩrorera maũndũ ma tũhũ; tũũria muoyo wakwa kũringana na kiugo gĩaku.
38 Låt din tjenare hålla din bud stadeliga för din ord, att jag må frukta dig.
Hingĩria ndungata yaku kĩĩranĩro gĩaku, nĩgeetha wĩtigagĩrwo.
39 Vänd ifrå mig den försmädelse, som jag fruktar; ty dine rätter äro lustige.
Njehereria njono iria ndĩĩtigagĩra, nĩgũkorwo mawatho maku nĩ mega.
40 Si, jag begärar dina befallningar; vederqvick mig med dine rättfärdighet.
Kaĩ nĩndĩĩriragĩria mawatho maku-ĩ! Tũũria muoyo wakwa nĩ ũndũ wa ũthingu waku.
41 Herre, låt mig vederfaras dina nåd; dina hjelp efter ditt ord;
Wee Jehova, wendo waku ũrĩa ũtathiraga ũronginyĩra, ũhonokio waku ũnginyĩre kũringana na kĩĩranĩro gĩaku;
42 Att jag mina lastare svara må; ty jag förlåter mig uppå ditt ord.
nĩguo ngoragwo na ũndũ wa gũcookeria andũ arĩa maanyũrũragia, nĩgũkorwo niĩ ndĩhokete kiugo gĩaku.
43 Och tag ju icke ifrå minom mun sanningenes ord; ty jag hoppas uppå dina rätter.
Ndũkandunye kiugo kĩa ma kuuma kanua-inĩ gakwa, nĩgũkorwo njigĩte mwĩhoko wakwa mawatho-inĩ maku.
44 Jag vill hålla din lag allstädes, alltid och evinnerliga.
Ngũtũũra njathĩkagĩra watho waku, nginya tene na tene.
45 Och jag vandrar i glädje; ty jag söker dina befallningar.
Ndĩrĩthiiaga ndĩ na wĩyathi, nĩgũkorwo nĩmaathaga mawatho maku.
46 Jag talar om din vittnesbörd inför Konungar, och blyges intet;
Nĩndĩrĩaragia ũhoro wa kĩrĩra gĩaku mbere ya athamaki na ndirĩconokaga,
47 Och hafver lust till din bud, och de äro mig käre;
nĩgũkorwo nĩngenagĩra maathani maku tondũ nĩndĩmendete.
48 Och lyfter mina händer upp till din bud, de mig kär äro; och talar om dina rätter.
Ndĩrĩambararagia moko makwa kũrĩ maathani maku marĩa nyendete, na ndĩcũũranagie igũrũ rĩa kĩrĩra kĩa watho waku.
49 Tänk dinom tjenare uppå ditt ord, på hvilket du låter mig hoppas.
Ririkana kiugo gĩaku kũrĩ ndungata yaku, nĩgũkorwo nĩũũheete kĩĩrĩgĩrĩro.
50 Det är min tröst i mitt elände; ty ditt ord vederqvicker mig.
Ũndũ ũrĩa ũũhooreragia ndĩ mĩnyamaro-inĩ nĩ ũyũ: atĩ kĩĩranĩro gĩaku nĩkĩo gĩtũũragia muoyo wakwa.
51 De stolte hafva deras gabberi af mig; likväl viker jag icke ifrå din lag.
Andũ arĩa etĩĩi maanyũrũragia matekwĩgirĩrĩria, no nditiganagĩria watho waku.
52 Herre, när jag tänker, huru du af verldenes begynnelse dömt hafver, så varder jag tröstad.
Nĩndirikanaga mawatho maku ma tene, Wee Jehova, namo nĩmahooreragia.
53 Jag brinner innan, för de ogudaktiges skull, som din lag öfvergifva.
Nyiitagwo nĩ mangʼũrĩ nĩ ũndũ wa andũ arĩa aaganu, o acio maatiganĩirie watho waku.
54 Dine rätter äro min visa i mino huse.
Ũhoro wa kĩrĩra gĩaku nĩguo ũtuĩkĩte rwĩmbo rwakwa, o kũrĩa guothe ingĩikara.
55 Herre, jag tänker om nattena på ditt Namn, och håller din lag.
Ũtukũ ndirikanaga rĩĩtwa rĩaku, ngakĩrũmia watho waku Wee Jehova.
56 Det är min skatt, att jag dina befallningar håller.
Ũũ nĩguo ngoretwo ngĩĩka: nĩnjathĩkagĩra mawatho maku.
57 Jag hafver sagt, Herre: Det skall mitt arf vara, att jag dina vägar håller.
Wee Jehova, Wee nĩwe igai rĩakwa; nĩngwĩrĩte atĩ ndĩathĩkagĩra ciugo ciaku.
58 Jag beder inför ditt ansigte af allo hjerta; var mig nådelig efter ditt ord.
Maathĩĩte ũthiũ waku na ngoro yakwa yothe; nginyagĩria wega waku o ta ũrĩa wĩranĩire.
59 Jag betraktar mina vägar, och vänder mina fötter till din vittnesbörd.
Nĩndĩcũũranĩtie ũhoro wa mĩthiĩre yakwa, ngagĩcookia makinya makwa kũrĩ kĩrĩra gĩaku.
60 Jag skyndar mig, och dröjer intet, till att hålla din bud.
Nĩngũhiũha na ndigũcererwo gwathĩkĩra maathani maku.
61 De ogudaktigas rote beröfvar mig; men jag förgäter intet din lag.
O na kũngĩtuĩka atĩ andũ arĩa aaganu no manjohe na mĩhĩndo-rĩ, ndingĩriganĩrwo nĩ watho waku.
62 Om midnatt står jag upp, till att tacka dig för dina rättfärdighets rätter.
Ũtukũ gatagatĩ njarahũkaga ngũcookerie ngaatho nĩ ũndũ wa mawatho maku ma kĩhooto.
63 Jag håller mig till alla dem som frukta dig, och dina befallningar hålla.
Niĩ ndĩ mũrata wa andũ arĩa othe magwĩtigĩrĩte, o arĩa othe marũmagĩrĩra mawatho maku.
64 Herre, jorden är full af dine godhet; lär mig dina rätter.
Wee Jehova, thĩ ĩiyũrĩtwo nĩ wendo waku; nduta kĩrĩra kĩa watho waku.
65 Du gör dinom tjenare godt, Herre, efter ditt ord.
Wee Jehova, ĩka ndungata yaku kũringana na kiugo gĩaku.
66 Lär mig goda seder och förståndighet; ty jag tror dinom budom.
Nduta gũkũũrana maũndũ wega o na kũmamenya, nĩgũkorwo nĩnjĩtĩkĩtie maathani maku.
67 Förr än jag späkt vardt, for jag vill; men nu håller jag ditt ord.
Mbere itanoona thĩĩna nĩndahĩtagia, no rĩu nĩnjathĩkagĩra kiugo gĩaku.
68 Du äst mild och god; lär mig dina rätter.
Wee ũrĩ mwega, na nĩwĩkaga o wega; nduta kĩrĩra kĩa watho waku.
69 De stolte dikta lögn öfver mig; men jag håller dina befallningar af allt hjerta.
O na gũtuĩka andũ arĩa etĩĩi nĩmahakĩte gĩko na ndeto cia maheeni, ngũtũũra nũmĩtie mawatho maku na ngoro yakwa yothe.
70 Deras hjerta är fett vordet, såsom flott; men jag hafver lust till din lag.
Ngoro ciao nĩ nyũmũ na itirĩ tha, no niĩ ngenagĩra watho waku.
71 Det är mig ljuft att du hafver späkt mig, att jag må lära dina rätter.
Warĩ ũndũ mwega niĩ nyone thĩĩna, nĩgeetha ndĩĩrute kĩrĩra kĩa watho waku.
72 Dins muns lag är mig täckare, än mång tusend stycke guld och silfver.
Watho ũrĩa uumĩte kanua gaku nĩ wa bata mũno harĩ niĩ, gũkĩra ngiri cia icunjĩ cia betha na thahabu.
73 Din hand hafver gjort och beredt mig; undervisa mig, att jag må lära din bud.
Moko maku nĩmo manyũmbire na magĩĩthondeka ũguo ndariĩ; he ũtaũku nĩguo ndĩĩrute maathani maku.
74 De som dig frukta, de se mig, och glädja sig; ty jag hoppas uppå din ord.
Andũ arĩa magwĩtigĩrĩte marokenaga rĩrĩa maanyona, nĩgũkorwo nĩnjigĩte mwĩhoko wakwa harĩ kiugo gĩaku.
75 Herre, jag vet att dina domar äro rätte, och du hafver troliga späkt mig.
Jehova, nĩnjũũĩ atĩ mawatho maku nĩ ma ũthingu, na ũnyonetie thĩĩna nĩ ũndũ wa wĩhokeku waku.
76 Din nåd vare min tröst, såsom du dinom tjenare lofvat hafver.
Wendani waku ũrĩa ũtathiraga ũrotuĩka wa kũũhooreria, kũringana na kĩĩranĩro gĩaku kĩrĩa werĩire ndungata yaku.
77 Låt mig vederfaras dina barmhertighet, att jag må lefva; ty jag hafver lust till din lag.
Ĩtĩkĩra tha ciaku inginyĩre nĩguo ndũũre muoyo, nĩgũkorwo watho waku nĩguo ngenagĩra.
78 Ack! att de stolte måtte komma på skam, som mig med lögn nedertrycka; men jag talar om dina befallningar.
Andũ arĩa etĩĩi maroconorithio nĩ ũndũ wa kũnjĩka ũũru hatarĩ gĩtũmi; no niĩ-rĩ, ndĩrĩcũũranagia ũhoro wa mawatho maku.
79 Ack! att de måtte hålla sig till mig, som dig frukta, och känna din vittnesbörd.
Andũ arĩa magwĩtigĩrĩte maronjookerera, o acio mataũkĩirwo nĩ kĩrĩra gĩaku.
80 Mitt hjerta blifve rättsinnigt i dinom rättom, att jag icke på skam kommer.
Ngoro yakwa ĩroaga ũcuuke ũhoro-inĩ wa kĩrĩra kĩa watho waku, nĩguo ndikanaconorithio.
81 Min själ trängtar efter dina salighet; jag hoppas uppå ditt ord.
Ngoro yakwa ĩringĩkaga nĩ kwĩrirĩria ũhonokio waku, no niĩ njigĩte mwĩhoko wakwa harĩ kiugo gĩaku.
82 Min ögon trängta efter ditt ord, och säga: När vill du trösta mig?
Maitho makwa nĩmaraaga hinya nĩ gũtũũra njũthĩrĩirie kĩĩranĩro gĩaku; ngakĩũria atĩrĩ, “Ũgaakĩĩhooreria rĩ?”
83 Ty jag är såsom en lägel i rök; dina rätter förgäter jag icke.
O na gũtuĩka haana ta mondo ya rũũa ya ndibei ĩigĩtwo ndogo-inĩ, ndiriganagĩrwo nĩ kĩrĩra kĩa watho waku.
84 Huru länge skall din tjenare bida? När vill du dom hålla öfver mina förföljare?
Niĩ ndungata yaku-rĩ, ngweterera nginya rĩ? Arĩa maanyariiraga ũkaamaherithia rĩ?
85 De stolte grafva mig gropar, hvilka intet äro efter din lag.
Andũ arĩa etĩĩi manyenjeire marima nĩguo ngwe kuo, o acio makararagia watho waku.
86 Dine bud äro alltsamman sanning; de förfölja mig med lögn, hjelp mig.
Maathani maku mothe nĩ ma kwĩhokwo; ndeithia, nĩgũkorwo andũ maanyariiraga hatarĩ gĩtũmi.
87 De hade fulltnär förgjort mig på jordene; men jag öfvergifver icke dina befallningar.
Maatigĩtie hanini maaniine nyume thĩ ĩno, no nditiganĩirie mawatho maku.
88 Vederqvick mig genom dina nåd, att jag må hålla dins muns vittnesbörd.
Menyerera muoyo wakwa kũringana na wendo waku, na ndĩathĩkagĩra kĩrĩra gĩa kanua gaku.
89 Herre, ditt ord blifver evinnerliga, så vidt som himmelen är.
Wee Jehova, kiugo gĩaku gĩtũũraga tene na tene; gĩtũũraga kĩĩhaandĩte wega kũu igũrũ.
90 Din sanning varar i evighet; du hafver tillredt jordena, och hon blifver ståndandes.
Wĩhokeku waku nĩ wa kuuma njiarwa nginya njiarwa; nĩwe warũmirie thĩ, nayo ĩgagĩikara o ĩrũmĩte.
91 Det blifver dagliga efter ditt ord; ty all ting måste tjena dig.
Mawatho maku matũũraga nginya ũmũthĩ, nĩgũkorwo indo ciothe nĩwe itungataga.
92 Om din lag icke hade min tröst varit, så vore jag förgången i mitt elände.
Korwo watho waku tiguo ũngenagia, ingĩanathira nĩ mĩnyamaro yakwa.
93 Jag vill aldrig förgäta dina befallningar; ty du vederqvicker mig med dem.
Niĩ ndirĩ hĩndĩ ngaariganĩrwo nĩ mawatho maku, nĩgũkorwo ũndũũrĩtie muoyo nĩ ũndũ wamo.
94 Jag är din, hjelp mig; ty jag söker dina befallningar.
Honokia, nĩgũkorwo ndĩ waku, na nĩĩmaathĩte mawatho maku.
95 De ogudaktige vakta uppå mig, att de måga förgöra mig; men jag aktar uppå din vittnesbörd,
Andũ arĩa aaganu manjoheirie nĩguo maaniine, no niĩ ndĩrĩĩcũũranagia o ũhoro wa kĩrĩra gĩaku.
96 Jag hafver på all ting en ända sett; men ditt bud är varaktigt.
Ũndũ o wothe mũkinyanĩru wega, nĩnyonete nĩ ũrĩ mũthia; no maathani maku matirĩ mũhaka.
97 Huru hafver jag din lag så kär; dageliga talar jag derom.
Kaĩ nĩnyendete watho waku-ĩ! Ndindaga ngĩtarania ũhoro waguo mũthenya wothe.
98 Du gör mig med ditt bud visare, än mina fiender äro; ty det är evinnerliga min skatt.
Maathani maku matũmaga njũhĩge gũkĩra thũ ciakwa, nĩgũkorwo makoragwo hamwe na niĩ hĩndĩ ciothe.
99 Jag är lärdare, än alle mine lärare; ty din vittnesbörd äro mitt tal.
Niĩ ndĩ na ũmenyo mũingĩ gũkĩra arutani akwa othe, nĩgũkorwo ndaranagia ũhoro wa mawatho maku.
100 Jag är förståndigare, än de gamle; ty jag håller dina befallningar.
Niĩ ndĩ na ũmenyo mũingĩ gũkĩra athuuri, nĩgũkorwo njathĩkagĩra kĩrĩra gĩaku.
101 Jag förtager minom fotom alla onda vägar, att jag må hålla din ord.
Nĩndigagĩrĩria magũrũ makwa matikagerere njĩra o yothe njũru, nĩgeetha njathĩkagĩre kiugo gĩaku.
102 Jag viker icke ifrå dina rätter; ty du lärer mig.
Niĩ nditiganĩirie mawatho maku, nĩgũkorwo Wee nĩwe ũndutĩte ũhoro ũcio.
103 Din ord äro minom mun sötare än hannog.
Kaĩ ciugo ciaku irĩ mũrĩo ngĩcicama-ĩ, irĩ mũrĩo gũkĩra ũũkĩ ũrĩ kanua-inĩ gakwa!
104 Ditt ord gör mig förståndigan; derföre hatar jag alla falska vägar.
Ngĩĩaga na ũtaũku nĩ ũndũ wa kĩrĩra gĩaku; nĩ ũndũ ũcio nĩthũire njĩra o yothe njũru.
105 Ditt ord är mina fötters lykta, och ett ljus på minom vägom.
Kiugo gĩaku nĩkĩo tawa wa magũrũ makwa, na ũtheri wa kũmũrĩka njĩra yakwa.
106 Jag svär, och vill hållat, att jag dina rättfärdighets rätter hålla vill.
Nĩndĩĩhĩtĩte mwĩhĩtwa na ngagwatĩria, atĩ nĩndĩrĩrũmagĩrĩra mawatho maku ma ũthingu.
107 Jag är svårliga plågad; Herre, vederqvick mig efter ditt ord.
Nĩthĩĩnĩkĩte mũno; Wee Jehova, tũũria muoyo wakwa, kũringana na kiugo gĩaku.
108 Låt dig behaga, Herre, mins muns välviljoga offer, och lär mig dina rätter.
Wee Jehova, ĩtĩkĩra ũgooci wa kwĩyendera wa kanua gakwa, na ũkĩndute mawatho maku.
109 Jag bär mina själ i mina händer alltid, och jag förgäter icke din lag.
O na gũtuĩka ndũũraga nyiitĩrĩire muoyo wakwa moko-inĩ makwa-rĩ, ndingĩriganĩrwo nĩ watho waku.
110 De ogudaktige sätta mig snaror; men jag far icke vill ifrå dina befallningar.
Andũ arĩa aaganu nĩmanyambĩire mũtego, no ndirĩ ndahĩtia kĩrĩra gĩaku.
111 Din vittnesbörd äro mitt eviga arf; ty de äro mins hjertas fröjd.
Mawatho maku nĩmo igai rĩakwa nginya tene; nĩmo gĩkeno kĩa ngoro yakwa.
112 Jag böjer mitt hjerta till att göra efter dina rätter alltid och evinnerliga.
Ngoro yakwa nĩĩtuĩte kũrũmagia kĩrĩra kĩa watho waku o nginya mũthia.
113 Jag hatar de ostadiga andar, och älskar din lag.
Nĩthũire andũ a ngoro igĩrĩ, no nĩnyendete watho waku.
114 Du äst mitt beskärm och sköld; jag hoppas uppå ditt ord.
Wee nĩwe rĩũrĩro rĩakwa na ngo yakwa; njigĩte mwĩhoko wakwa kiugo-inĩ gĩaku.
115 Viker ifrå mig, I onde; jag vill hålla min Guds bud.
Njehererai, inyuĩ eeki ũũru, nĩguo ngĩrũmie maathani ma Ngai wakwa!
116 Uppehåll mig igenom ditt ord, att jag må lefva; och låt mig icke på skam komma med mitt hopp.
Nyiitagĩrĩra kũringana na kĩĩranĩro gĩaku, na nĩngũtũũra muoyo; ndũkareke kĩĩrĩgĩrĩro gĩakwa kĩharagane.
117 Stärk mig, att jag må blifva salig; så vill jag alltid lust hafva till dina rätter.
Ndiiragĩrĩra, na nĩngũhonokio; ngũtũũra ndĩĩte uuge waku.
118 Du förtrampar alla dem som villa gå om dina rätter; ty deras bedrägeri är alltsammans lögn.
Nĩũregaga arĩa othe matiganaga na kĩrĩra kĩa watho waku, nĩgũkorwo kwĩheenia kũu meheenagia nakuo nĩ gwa tũhũ.
119 Du bortkastar alla ogudaktiga på jordene som slagg; derföre älskar jag din vittnesbörd.
Arĩa othe aaganu a gũkũ thĩ ũmateaga ta gĩko; nĩ ũndũ ũcio niĩ nĩnyendete kĩrĩra kĩa watho waku.
120 Jag fruktar mig för dig, så att mitt kött skälfver; och förskräcker mig for dina rätter.
Mwĩrĩ wakwa nĩũinainaga nĩgũgwĩtigĩra; njikaraga na guoya mũnene nĩ ũndũ wa mawatho maku.
121 Jag aktar uppå rätt och rättfärdighet; öfvergif mig icke dem som mig öfvervåld göra vilja.
Niĩ njĩkĩte maũndũ ma ũthingu na ma kĩhooto; ndũkandiganĩrie harĩ arĩa maahinyagĩrĩria.
122 Beskärma du din tjenare, och tröst honom, att de stolte icke göra mig öfvervåld.
Menyerera ũgima wa ndungata yaku; ndũkareke andũ arĩa etĩĩi maahinyĩrĩrie.
123 Mina ögon trängta efter dina salighet, och efter dine rättfärdighets ord.
Maitho makwa nĩmaraaga hinya nĩgũtũũra njũũthĩrĩirie ũhonokio waku, ngacũthĩrĩria kĩĩranĩro gĩaku kĩa ũthingu.
124 Handla med dinom tjenare efter dina nåd; och lär mig dina rätter.
Ĩkaga ndungata yaku kũringana na wendo waku, na ũndutage kĩrĩra kĩa watho waku.
125 Jag är din tjenare; undervisa mig, att jag må känna din vittnesbörd.
Niĩ ndĩ ndungata yaku; he gũkũũrana maũndũ, nĩguo hote gũtaũkĩrwo nĩ kĩrĩra gĩaku.
126 Det är tid, att Herren gör der något till; de hafva omintetgjort din lag.
Wee Jehova, hĩndĩ nĩnginyu wĩke ũndũ, tondũ andũ nĩmathũkĩtie watho waku.
127 Derföre älskar jag din bud, öfver guld och öfver fint guld.
Tondũ nĩnyendete maathani maku gũkĩra thahabu, ngamenda mũno gũkĩra thahabu ĩrĩa therie,
128 Derföre håller jag rätt fram i alla dina befallningar; jag hatar allan falskan väg.
na tondũ nĩnduĩte mawatho maku mothe nĩmagĩrĩire, nĩthũire njĩra o yothe ĩtarĩ ya ma.
129 Underliga äro din vittnesbörd, derföre håller dem min själ.
Kĩrĩra gĩaku nĩ kĩa magegania; nĩ ũndũ ũcio nĩndĩrĩgĩathĩkagĩra.
130 När ditt ord uppenbaradt varder, så fröjdar det, och gör de enfaldiga visa.
Ciugo ciaku ciataũrwo nĩirehaga ũtheri; nĩciũhĩgagia andũ arĩa matarĩ oogĩ.
131 Jag öppnar min mun, och begärar din bud; ty mig längtar efter dem.
Njathamĩtie kanua gakwa ngahũma nĩ ũndũ wa kwĩrirĩria maathani maku.
132 Vänd dig till mig, och var mig nådelig, såsom du plägar göra dem som ditt Namn älska.
Njerekera na ũnjiguĩre tha, o ta ũrĩa wĩkaga andũ arĩa mendete rĩĩtwa rĩaku.
133 Låt min gång viss vara i dino orde, och låt ingen orätt öfver mig råda.
Rũngagĩrĩria makinya makwa kũringana na kiugo gĩaku; ndũkareke njathagwo nĩ wĩhia o na ũrĩkũ.
134 Förlös mig ifrå menniskors orätt; så vill jag hålla dina befallningar.
Ngũũra kuuma ũhiinyanĩrĩria wa andũ, nĩguo njathĩkagĩre mawatho maku.
135 Låt ditt ansigte lysa öfver din tjenare, och lär mig dina rätter.
Tũma ũthiũ waku warĩre ndungata yaku, na ũndutage kĩrĩra kĩa watho waku.
136 Mine ögon flyta med vatten, att man icke håller din lag.
Maitho makwa manyũrũrũkagia maithori ta rũũĩ, nĩgũkorwo andũ matirathĩkĩra watho waku.
137 Herre, du äst rättfärdig, och rätt är ditt ord.
Wee Jehova, ũrĩ mũthingu, na mawatho maku nĩmagĩrĩire.
138 Du hafver dina rättfärdighets vittnesbörd, och sanningena hårdeliga budit.
Mawatho marĩa ũheanĩte nĩ ma ũthingu; nĩ ma kwĩhokwo kũna.
139 Jag hafver när harmats till döds, att mine ovänner hafva din ord förgätit.
Kĩyo gĩakwa nĩkĩĩnogetie, nĩgũkorwo thũ ciakwa nĩcitiganĩirie ciugo ciaku.
140 Ditt ord är väl bepröfvadt, och din tjenare hafver det kärt.
Ciĩranĩro ciaku nĩthuuranĩre o biũ, na ndungata yaku nĩĩciendete.
141 Jag är ringa och föraktad; men jag förgäter icke dina befallningar.
O na gũtuĩka ndirĩ bata na nĩnyararĩtwo-rĩ, ndiriganagĩrwo nĩ mawatho maku.
142 Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
Ũthingu waku nĩ wa gũtũũra tene na tene, naguo watho waku nĩ wa ma.
143 Ångest och nöd hafva drabbat uppå mig; men jag hafver lust till din bud.
Ngoretwo nĩ mathĩĩna na mĩnyamaro, no maathani maku nĩmo ngenagĩra.
144 Dins vittnesbörds rättfärdighet är evig; undervisa mig, så lefver jag.
Kĩrĩra gĩaku nĩ kĩa ma nginya tene; kĩĩhe ũtaũku nĩguo ndũũre muoyo.
145 Jag ropar af allo hjerta, bönhör mig, Herre, att jag må hålla dina rätter.
Ndĩragũkaĩra na ngoro yakwa yothe, Wee Jehova, njĩtĩka, na nĩndĩrĩathĩkagĩra kĩrĩra kĩa watho waku.
146 Jag ropar till dig, hjelp mig, att jag må hålla din vittnesbörd.
Wee nĩwe ndĩrakaĩra, honokia na nĩndĩrĩmenyagĩrĩra mawatho maku.
147 Jag kommer bittida, och ropar; uppå ditt ord hoppas jag.
Njũkagĩra tene gũtanakĩa, ngakũrĩrĩra nĩguo ũndeithie; njigĩte mwĩhoko wakwa kiugo-inĩ gĩaku.
148 Jag vakar bittida upp, att jag må handla om din ord.
Maitho makwa maikaraga mahingũkĩte matuanĩra-inĩ mothe ma arangĩri, nĩguo ndaranagie ũhoro wa ciĩranĩro ciaku.
149 Hör mina röst efter dina nåde: Herre, vederqvick mig efter dina rätter.
Igua mũgambo wakwa kũringana na wendo waku; Wee Jehova, tũũria muoyo wakwa, kũringana na mawatho maku.
150 Mine arge förföljare vilja till mig, och äro långt ifrå din lag.
Andũ arĩa mathugundaga maũndũ ma wĩki naaĩ nĩmanguhĩrĩirie, no-o nĩmaraihanĩrĩirie na watho waku.
151 Herre, du äst hardt när, och din bud äro alltsamman sanning.
No Wee Jehova, ũikaraga hakuhĩ, na maathani maku mothe nĩ ma ma.
152 Men jag vet det långt tillförene, att du din vittnesbörd evinnerliga grundat hafver.
Matukũ-inĩ ma tene nĩndamenyire kuuma kĩrĩra-inĩ gĩaku, atĩ wagĩthondekire kĩrĩ gĩa gũtũũra nginya tene.
153 Se uppå mitt elände, och fräls mig; hjelp mig ut; förty jag förgäter icke din lag.
Rora gũthĩĩnĩka gwakwa na ũndeithũre, nĩgũkorwo ndiriganĩirwo nĩ watho waku.
154 Uträtta min sak, och förlossa mig; vederqvick mig igenom ditt ord.
Ndũĩrĩra na ũkĩngũũre; tũũria muoyo wakwa kũringana na kĩĩranĩro gĩaku.
155 Saligheten är långt ifrå de ogudaktiga; ty de akta intet dina rätter.
Ũhonokio nĩũraihĩrĩirie andũ arĩa aaganu, nĩgũkorwo matirongoragia kĩrĩra kĩa watho waku.
156 Herre, din barmhertighet är stor; vederqvick mig efter dina rätter.
Wee Jehova, tha ciaku nĩ nyingĩ; tũũria muoyo wakwa kũringana na mawatho maku.
157 Mine förföljare och ovänner äro månge; men jag viker icke ifrå din vittnesbörd.
Andũ arĩa maanyariiraga nĩ aingĩ, no ndirĩ ndahutatĩra kĩrĩra gĩaku.
158 Jag ser de föraktare, och det gör mig ondt, att de icke hålla din ord.
Njũthagĩrĩria arĩa matarĩ na wĩtĩkio ngoro, nĩgũkorwo matiathĩkagĩra kiugo gĩaku.
159 Si, jag älskar dina befallningar; Herre, vederqvick mig efter din nåd.
Ta kĩone ũrĩa nyendete mawatho maku; tũũria muoyo wakwa, Wee Jehova, kũringana na wendo waku.
160 Ditt ord hafver af begynnelsen varit sanning; alle dine rättfärdighets rätter vara evinnerliga.
Ciugo ciaku ciothe nĩ cia ma; mawatho maku mothe nĩ ma ũthingu na nĩ ma gũtũũra tene na tene.
161 Förstarna förfölja mig utan sak, och mitt hjerta fruktar sig för din ord.
Aathani maanyariiraga hatarĩ gĩtũmi, no ngoro yakwa ĩinainagio nĩ kiugo gĩaku.
162 Jag gläder mig öfver din ord, såsom en den stort byte får.
Ngenagĩra kĩĩranĩro gĩaku, o ta ũrĩa mũndũ atahĩte indo nyingĩ akenaga.
163 Lögnene är jag hätsk, och stygges dervid, men din lag hafver jag kär.
Nĩmenete na ngathũũra maheeni, no nĩnyendete watho waku.
164 Jag lofvar dig sju resor om dagen, för dine rättfärdighets rätters skull.
O mũthenya ngũgoocaga maita mũgwanja nĩ ũndũ wa mawatho maku ma ũthingu.
165 Stor frid hafva de som din lag älska, och de skola icke stappla.
Arĩa mendete watho waku nĩ marĩ thayũ mũingĩ, na gũtirĩ kĩndũ kĩngĩtũma mahĩngwo.
166 Herre, jag väntar efter din salighet, och gör efter din bud.
Njetagĩrĩra ũhonokio waku, Wee Jehova, na ngarũmĩrĩra maathani maku.
167 Min själ håller din vittnesbörd, och hafver dem mycket kär.
Njathĩkagĩra kĩrĩra gĩaku, nĩgũkorwo nĩndĩkĩendete mũno.
168 Jag håller dina befallningar, och dina vittnesbörder; ty alle mine vägar äro för dig.
Njathĩkagĩra mawatho maku na kĩrĩra gĩaku, nĩgũkorwo mĩthiĩre yakwa yothe nĩũmĩũĩ.
169 Herre, låt min klagan för dig komma; undervisa mig efter ditt ord.
Wee Jehova-rĩ, gũkaya gwakwa kũrokinya harĩwe; he gũtaũkĩrwo kũringana na kiugo gĩaku.
170 Låt mina bön komma för dig; fräls mig efter ditt ord.
Mathaithana makwa marokinya harĩwe; ndeithũra kũringana na kĩĩranĩro gĩaku.
171 Mine läppar skola lofva, när du lärer mig dina rätter.
Mĩromo yakwa ĩrĩkũgoocaga hĩndĩ ciothe, nĩgũkorwo nĩũndutaga kĩrĩra kĩa watho waku.
172 Min tunga skall tala om ditt ord; ty all din bud äro rätt.
Rũrĩmĩ rwakwa nĩrũkĩine ũhoro wa kiugo gĩaku, nĩgũkorwo maathani maku mothe nĩ ma ũthingu.
173 Låt dina hand vara mig biståndiga; ty jag hafver utkorat dina befallningar.
Guoko gwaku nĩgũkĩĩhaarĩrie kũndeithia, nĩgũkorwo mawatho maku nĩmo niĩ ndĩthuurĩire.
174 Herre, jag längtar efter din salighet, och hafver lust till din lag.
Ũhonokio waku nĩguo ndĩĩriragĩria, Wee Jehova, naguo watho waku nĩguo ngenagĩra.
175 Låt mina själ lefva, att hon må lofva dig, och dine rätter hjelpa mig.
Ndĩrogĩtũũra muoyo nĩguo ngũgoocage, namo mawatho maku nĩmatũũre mandeithagia.
176 Jag är såsom ett villfarande och borttappadt får; sök din tjenare, ty jag förgäter icke din bud.
Niĩ nĩhĩtĩtie njĩra ta ngʼondu yũrĩte. Gĩcarie ndungata yaku, nĩgũkorwo ndiriganĩirwo nĩ maathani maku.

< Psaltaren 119 >