Psaltaren 119
1 Salige äro de som utan vank lefva, de som i Herrans lag vandra.
Heureux ceux qui sont intègres dans leur voie, Qui marchent selon la loi de l’Éternel!
2 Salige äro de som hans vittnesbörd hålla; de som af allo hjerta söka honom.
Heureux ceux qui gardent ses préceptes, Qui le cherchent de tout leur cœur,
3 Ty de som på hans vägom vandra, de göra intet ondt.
Qui ne commettent point d’iniquité, Et qui marchent dans ses voies!
4 Du hafver budit, att hålla dina befallningar fliteliga.
Tu as prescrit tes ordonnances, Pour qu’on les observe avec soin.
5 O! att mitt lif hölle dina rätter med fullt allvar.
Puissent mes actions être bien réglées, Afin que je garde tes statuts!
6 När jag skådar uppå all din bud, så kommer jag icke på skam.
Alors je ne rougirai point, A la vue de tous tes commandements.
7 Jag tackar dig af rätt hjerta, att du lärer mig dina rättfärdighets rätter.
Je te louerai dans la droiture de mon cœur, En apprenant les lois de ta justice.
8 Dina rätter vill jag hålla; öfvergif mig dock aldrig.
Je veux garder tes statuts: Ne m’abandonne pas entièrement!
9 Huru skall en yngling sin väg ostraffeliga gå? När han håller sig efter din ord.
Comment le jeune homme rendra-t-il pur son sentier? En se dirigeant d’après ta parole.
10 Jag söker dig af allo hjerta; Låt mig icke fela om din bud.
Je te cherche de tout mon cœur: Ne me laisse pas égarer loin de tes commandements!
11 Jag behåller din ord i mitt hjerta, på det jag icke skall synda emot dig.
Je serre ta parole dans mon cœur, Afin de ne pas pécher contre toi.
12 Lofvad vare du, Herre; lär mig dina rätter.
Béni sois-tu, ô Éternel! Enseigne-moi tes statuts!
13 Jag vill med mina läppar förtälja alla dins muns rätter.
De mes lèvres j’énumère Toutes les sentences de ta bouche.
14 Jag fröjdar mig af dins vittnesbörds väg, såsom af allahanda rikedomar.
Je me réjouis en suivant tes préceptes, Comme si je possédais tous les trésors.
15 Jag talar det du befallt hafver, och ser på dina vägar.
Je médite tes ordonnances, J’ai tes sentiers sous les yeux.
16 Jag hafver lust till dina rätter, och förgäter icke din ord.
Je fais mes délices de tes statuts, Je n’oublie point ta parole.
17 Gör väl med din tjenare, att jag må lefva och hålla din ord.
Fais du bien à ton serviteur, pour que je vive Et que j’observe ta parole!
18 Öppna mig ögonen, att jag må se under i din lag.
Ouvre mes yeux, pour que je contemple Les merveilles de ta loi!
19 Jag är en gäst på jordene; fördölj icke din bud för mig.
Je suis un étranger sur la terre: Ne me cache pas tes commandements!
20 Min själ är all sönderkrossad för trängtans skull, efter dina rätter alltid.
Mon âme est brisée par le désir Qui toujours la porte vers tes lois.
21 Du näpser de stolta; förbannade äro de som vika ifrå din bud.
Tu menaces les orgueilleux, ces maudits, Qui s’égarent loin de tes commandements.
22 Vänd ifrå mig försmädelse och föraktelse; ty jag håller din vittnesbörd.
Décharge-moi de l’opprobre et du mépris! Car j’observe tes préceptes.
23 Sitta ock Förstarna och tala emot mig; men din tjenare talar om dina rätter.
Des princes ont beau s’asseoir et parler contre moi, Ton serviteur médite tes statuts.
24 Jag hafver lust till din vittnesbörd; de äro mine rådgifvare.
Tes préceptes font mes délices, Ce sont mes conseillers.
25 Min själ ligger i stoft; vederqvick mig efter ditt ord.
Mon âme est attachée à la poussière: Rends-moi la vie selon ta parole!
26 Jag förtäljer mina vägar, och du bönhörer mig; lär mig dina rätter.
Je raconte mes voies, et tu m’exauces: Enseigne-moi tes statuts!
27 Undervisa mig dina befallningars väg, så vill jag tala om din under.
Fais-moi comprendre la voie de tes ordonnances, Et je méditerai sur tes merveilles!
28 Jag grämer mig så att hjertat mig försmäktas; styrk mig efter ditt ord.
Mon âme pleure de chagrin: Relève-moi selon ta parole!
29 Vänd ifrå mig den falska vägen, och unna mig din lag.
Éloigne de moi la voie du mensonge, Et accorde-moi la grâce de suivre ta loi!
30 Jag hafver utvalt sanningenes väg; dina rätter hafver jag mig föresatt.
Je choisis la voie de la vérité, Je place tes lois sous mes yeux.
31 Jag håller mig intill din vittnesbörd; Herre, låt mig icke på skam komma.
Je m’attache à tes préceptes: Éternel, ne me rends point confus!
32 När du mitt hjerta tröstar, så löper jag dins buds väg.
Je cours dans la voie de tes commandements, Car tu élargis mon cœur.
33 Lär mig, Herre, dina rätters väg, att jag må bevara dem intill ändan.
Enseigne-moi, Éternel, la voie de tes statuts, Pour que je la retienne jusqu’à la fin!
34 Undervisa mig, att jag må bevara din lag, och hålla dem af allo hjerta.
Donne-moi l’intelligence, pour que je garde ta loi Et que je l’observe de tout mon cœur!
35 För mig in på din buds stig, ty jag hafver der lust till.
Conduis-moi dans le sentier de tes commandements! Car je l’aime.
36 Böj mitt hjerta till din vittnesbörd, och icke till girighet.
Incline mon cœur vers tes préceptes, Et non vers le gain!
37 Vänd bort min ögon, att de icke se efter onyttig läro; utan vederqvick mig på dinom väg.
Détourne mes yeux de la vue des choses vaines, Fais-moi vivre dans ta voie!
38 Låt din tjenare hålla din bud stadeliga för din ord, att jag må frukta dig.
Accomplis envers ton serviteur ta promesse, Qui est pour ceux qui te craignent!
39 Vänd ifrå mig den försmädelse, som jag fruktar; ty dine rätter äro lustige.
Éloigne de moi l’opprobre que je redoute! Car tes jugements sont pleins de bonté.
40 Si, jag begärar dina befallningar; vederqvick mig med dine rättfärdighet.
Voici, je désire pratiquer tes ordonnances: Fais-moi vivre dans ta justice!
41 Herre, låt mig vederfaras dina nåd; dina hjelp efter ditt ord;
Éternel, que ta miséricorde vienne sur moi, Ton salut selon ta promesse!
42 Att jag mina lastare svara må; ty jag förlåter mig uppå ditt ord.
Et je pourrai répondre à celui qui m’outrage, Car je me confie en ta parole.
43 Och tag ju icke ifrå minom mun sanningenes ord; ty jag hoppas uppå dina rätter.
N’ôte pas entièrement de ma bouche la parole de la vérité! Car j’espère en tes jugements.
44 Jag vill hålla din lag allstädes, alltid och evinnerliga.
Je garderai ta loi constamment, A toujours et à perpétuité.
45 Och jag vandrar i glädje; ty jag söker dina befallningar.
Je marcherai au large, Car je recherche tes ordonnances.
46 Jag talar om din vittnesbörd inför Konungar, och blyges intet;
Je parlerai de tes préceptes devant les rois, Et je ne rougirai point.
47 Och hafver lust till din bud, och de äro mig käre;
Je fais mes délices de tes commandements. Je les aime.
48 Och lyfter mina händer upp till din bud, de mig kär äro; och talar om dina rätter.
Je lève mes mains vers tes commandements que j’aime, Et je veux méditer tes statuts.
49 Tänk dinom tjenare uppå ditt ord, på hvilket du låter mig hoppas.
Souviens-toi de ta promesse à ton serviteur, Puisque tu m’as donné l’espérance!
50 Det är min tröst i mitt elände; ty ditt ord vederqvicker mig.
C’est ma consolation dans ma misère, Car ta promesse me rend la vie.
51 De stolte hafva deras gabberi af mig; likväl viker jag icke ifrå din lag.
Des orgueilleux me chargent de railleries; Je ne m’écarte point de ta loi.
52 Herre, när jag tänker, huru du af verldenes begynnelse dömt hafver, så varder jag tröstad.
Je pense à tes jugements d’autrefois, ô Éternel! Et je me console.
53 Jag brinner innan, för de ogudaktiges skull, som din lag öfvergifva.
Une colère ardente me saisit à la vue des méchants Qui abandonnent ta loi.
54 Dine rätter äro min visa i mino huse.
Tes statuts sont le sujet de mes cantiques, Dans la maison où je suis étranger.
55 Herre, jag tänker om nattena på ditt Namn, och håller din lag.
La nuit je me rappelle ton nom, ô Éternel! Et je garde ta loi.
56 Det är min skatt, att jag dina befallningar håller.
C’est là ce qui m’est propre, Car j’observe tes ordonnances.
57 Jag hafver sagt, Herre: Det skall mitt arf vara, att jag dina vägar håller.
Ma part, ô Éternel! Je le dis, C’est de garder tes paroles.
58 Jag beder inför ditt ansigte af allo hjerta; var mig nådelig efter ditt ord.
Je t’implore de tout mon cœur: Aie pitié de moi, selon ta promesse!
59 Jag betraktar mina vägar, och vänder mina fötter till din vittnesbörd.
Je réfléchis à mes voies, Et je dirige mes pieds vers tes préceptes.
60 Jag skyndar mig, och dröjer intet, till att hålla din bud.
Je me hâte, je ne diffère point D’observer tes commandements.
61 De ogudaktigas rote beröfvar mig; men jag förgäter intet din lag.
Les pièges des méchants m’environnent; Je n’oublie point ta loi.
62 Om midnatt står jag upp, till att tacka dig för dina rättfärdighets rätter.
Au milieu de la nuit je me lève pour te louer, A cause des jugements de ta justice.
63 Jag håller mig till alla dem som frukta dig, och dina befallningar hålla.
Je suis l’ami de tous ceux qui te craignent, Et de ceux qui gardent tes ordonnances.
64 Herre, jorden är full af dine godhet; lär mig dina rätter.
La terre, ô Éternel! Est pleine de ta bonté; Enseigne-moi tes statuts!
65 Du gör dinom tjenare godt, Herre, efter ditt ord.
Tu fais du bien à ton serviteur, O Éternel! Selon ta promesse.
66 Lär mig goda seder och förståndighet; ty jag tror dinom budom.
Enseigne-moi le bon sens et l’intelligence! Car je crois à tes commandements.
67 Förr än jag späkt vardt, for jag vill; men nu håller jag ditt ord.
Avant d’avoir été humilié, je m’égarais; Maintenant j’observe ta parole.
68 Du äst mild och god; lär mig dina rätter.
Tu es bon et bienfaisant; Enseigne-moi tes statuts!
69 De stolte dikta lögn öfver mig; men jag håller dina befallningar af allt hjerta.
Des orgueilleux imaginent contre moi des faussetés; Moi, je garde de tout mon cœur tes ordonnances.
70 Deras hjerta är fett vordet, såsom flott; men jag hafver lust till din lag.
Leur cœur est insensible comme la graisse; Moi, je fais mes délices de ta loi.
71 Det är mig ljuft att du hafver späkt mig, att jag må lära dina rätter.
Il m’est bon d’être humilié, Afin que j’apprenne tes statuts.
72 Dins muns lag är mig täckare, än mång tusend stycke guld och silfver.
Mieux vaut pour moi la loi de ta bouche Que mille objets d’or et d’argent.
73 Din hand hafver gjort och beredt mig; undervisa mig, att jag må lära din bud.
Tes mains m’ont créé, elles m’ont formé; Donne-moi l’intelligence, pour que j’apprenne tes commandements!
74 De som dig frukta, de se mig, och glädja sig; ty jag hoppas uppå din ord.
Ceux qui te craignent me voient et se réjouissent, Car j’espère en tes promesses.
75 Herre, jag vet att dina domar äro rätte, och du hafver troliga späkt mig.
Je sais, ô Éternel! Que tes jugements sont justes; C’est par fidélité que tu m’as humilié.
76 Din nåd vare min tröst, såsom du dinom tjenare lofvat hafver.
Que ta bonté soit ma consolation, Comme tu l’as promis à ton serviteur!
77 Låt mig vederfaras dina barmhertighet, att jag må lefva; ty jag hafver lust till din lag.
Que tes compassions viennent sur moi, pour que je vive! Car ta loi fait mes délices.
78 Ack! att de stolte måtte komma på skam, som mig med lögn nedertrycka; men jag talar om dina befallningar.
Qu’ils soient confondus, les orgueilleux qui m’oppriment sans cause! Moi, je médite sur tes ordonnances.
79 Ack! att de måtte hålla sig till mig, som dig frukta, och känna din vittnesbörd.
Qu’ils reviennent à moi, ceux qui te craignent, Et ceux qui connaissent tes préceptes!
80 Mitt hjerta blifve rättsinnigt i dinom rättom, att jag icke på skam kommer.
Que mon cœur soit sincère dans tes statuts, Afin que je ne sois pas couvert de honte!
81 Min själ trängtar efter dina salighet; jag hoppas uppå ditt ord.
Mon âme languit après ton salut; J’espère en ta promesse.
82 Min ögon trängta efter ditt ord, och säga: När vill du trösta mig?
Mes yeux languissent après ta promesse; Je dis: Quand me consoleras-tu?
83 Ty jag är såsom en lägel i rök; dina rätter förgäter jag icke.
Car je suis comme une outre dans la fumée; Je n’oublie point tes statuts.
84 Huru länge skall din tjenare bida? När vill du dom hålla öfver mina förföljare?
Quel est le nombre des jours de ton serviteur? Quand feras-tu justice de ceux qui me persécutent?
85 De stolte grafva mig gropar, hvilka intet äro efter din lag.
Des orgueilleux creusent des fosses devant moi; Ils n’agissent point selon ta loi.
86 Dine bud äro alltsamman sanning; de förfölja mig med lögn, hjelp mig.
Tous tes commandements ne sont que fidélité; Ils me persécutent sans cause: secours-moi!
87 De hade fulltnär förgjort mig på jordene; men jag öfvergifver icke dina befallningar.
Ils ont failli me terrasser et m’anéantir; Et moi, je n’abandonne point tes ordonnances.
88 Vederqvick mig genom dina nåd, att jag må hålla dins muns vittnesbörd.
Rends-moi la vie selon ta bonté, Afin que j’observe les préceptes de ta bouche!
89 Herre, ditt ord blifver evinnerliga, så vidt som himmelen är.
A toujours, ô Éternel! Ta parole subsiste dans les cieux.
90 Din sanning varar i evighet; du hafver tillredt jordena, och hon blifver ståndandes.
De génération en génération ta fidélité subsiste; Tu as fondé la terre, et elle demeure ferme.
91 Det blifver dagliga efter ditt ord; ty all ting måste tjena dig.
C’est d’après tes lois que tout subsiste aujourd’hui, Car toutes choses te sont assujetties.
92 Om din lag icke hade min tröst varit, så vore jag förgången i mitt elände.
Si ta loi n’eût fait mes délices, J’eusse alors péri dans ma misère.
93 Jag vill aldrig förgäta dina befallningar; ty du vederqvicker mig med dem.
Je n’oublierai jamais tes ordonnances, Car c’est par elles que tu me rends la vie.
94 Jag är din, hjelp mig; ty jag söker dina befallningar.
Je suis à toi: sauve-moi! Car je recherche tes ordonnances.
95 De ogudaktige vakta uppå mig, att de måga förgöra mig; men jag aktar uppå din vittnesbörd,
Des méchants m’attendent pour me faire périr; Je suis attentif à tes préceptes.
96 Jag hafver på all ting en ända sett; men ditt bud är varaktigt.
Je vois des bornes à tout ce qui est parfait: Tes commandements n’ont point de limite.
97 Huru hafver jag din lag så kär; dageliga talar jag derom.
Combien j’aime ta loi! Elle est tout le jour l’objet de ma méditation.
98 Du gör mig med ditt bud visare, än mina fiender äro; ty det är evinnerliga min skatt.
Tes commandements me rendent plus sage que mes ennemis, Car je les ai toujours avec moi.
99 Jag är lärdare, än alle mine lärare; ty din vittnesbörd äro mitt tal.
Je suis plus instruit que tous mes maîtres, Car tes préceptes sont l’objet de ma méditation.
100 Jag är förståndigare, än de gamle; ty jag håller dina befallningar.
J’ai plus d’intelligence que les vieillards, Car j’observe tes ordonnances.
101 Jag förtager minom fotom alla onda vägar, att jag må hålla din ord.
Je retiens mon pied loin de tout mauvais chemin, Afin de garder ta parole.
102 Jag viker icke ifrå dina rätter; ty du lärer mig.
Je ne m’écarte pas de tes lois, Car c’est toi qui m’enseignes.
103 Din ord äro minom mun sötare än hannog.
Que tes paroles sont douces à mon palais, Plus que le miel à ma bouche!
104 Ditt ord gör mig förståndigan; derföre hatar jag alla falska vägar.
Par tes ordonnances je deviens intelligent, Aussi je hais toute voie de mensonge.
105 Ditt ord är mina fötters lykta, och ett ljus på minom vägom.
Ta parole est une lampe à mes pieds, Et une lumière sur mon sentier.
106 Jag svär, och vill hållat, att jag dina rättfärdighets rätter hålla vill.
Je jure, et je le tiendrai, D’observer les lois de ta justice.
107 Jag är svårliga plågad; Herre, vederqvick mig efter ditt ord.
Je suis bien humilié: Éternel, rends-moi la vie selon ta parole!
108 Låt dig behaga, Herre, mins muns välviljoga offer, och lär mig dina rätter.
Agrée, ô Éternel! Les sentiments que ma bouche exprime, Et enseigne-moi tes lois!
109 Jag bär mina själ i mina händer alltid, och jag förgäter icke din lag.
Ma vie est continuellement exposée, Et je n’oublie point ta loi.
110 De ogudaktige sätta mig snaror; men jag far icke vill ifrå dina befallningar.
Des méchants me tendent des pièges, Et je ne m’égare pas loin de tes ordonnances.
111 Din vittnesbörd äro mitt eviga arf; ty de äro mins hjertas fröjd.
Tes préceptes sont pour toujours mon héritage, Car ils sont la joie de mon cœur.
112 Jag böjer mitt hjerta till att göra efter dina rätter alltid och evinnerliga.
J’incline mon cœur à pratiquer tes statuts, Toujours, jusqu’à la fin.
113 Jag hatar de ostadiga andar, och älskar din lag.
Je hais les hommes indécis, Et j’aime ta loi.
114 Du äst mitt beskärm och sköld; jag hoppas uppå ditt ord.
Tu es mon asile et mon bouclier; J’espère en ta promesse.
115 Viker ifrå mig, I onde; jag vill hålla min Guds bud.
Éloignez-vous de moi, méchants, Afin que j’observe les commandements de mon Dieu!
116 Uppehåll mig igenom ditt ord, att jag må lefva; och låt mig icke på skam komma med mitt hopp.
Soutiens-moi selon ta promesse, afin que je vive, Et ne me rends point confus dans mon espérance!
117 Stärk mig, att jag må blifva salig; så vill jag alltid lust hafva till dina rätter.
Sois mon appui, pour que je sois sauvé, Et que je m’occupe sans cesse de tes statuts!
118 Du förtrampar alla dem som villa gå om dina rätter; ty deras bedrägeri är alltsammans lögn.
Tu méprises tous ceux qui s’écartent de tes statuts, Car leur tromperie est sans effet.
119 Du bortkastar alla ogudaktiga på jordene som slagg; derföre älskar jag din vittnesbörd.
Tu enlèves comme de l’écume tous les méchants de la terre; C’est pourquoi j’aime tes préceptes.
120 Jag fruktar mig för dig, så att mitt kött skälfver; och förskräcker mig for dina rätter.
Ma chair frissonne de l’effroi que tu m’inspires, Et je crains tes jugements.
121 Jag aktar uppå rätt och rättfärdighet; öfvergif mig icke dem som mig öfvervåld göra vilja.
J’observe la loi et la justice: Ne m’abandonne pas à mes oppresseurs!
122 Beskärma du din tjenare, och tröst honom, att de stolte icke göra mig öfvervåld.
Prends sous ta garantie le bien de ton serviteur, Ne me laisse pas opprimer par des orgueilleux!
123 Mina ögon trängta efter dina salighet, och efter dine rättfärdighets ord.
Mes yeux languissent après ton salut, Et après la promesse de ta justice.
124 Handla med dinom tjenare efter dina nåd; och lär mig dina rätter.
Agis envers ton serviteur selon ta bonté, Et enseigne-moi tes statuts!
125 Jag är din tjenare; undervisa mig, att jag må känna din vittnesbörd.
Je suis ton serviteur: donne-moi l’intelligence, Pour que je connaisse tes préceptes!
126 Det är tid, att Herren gör der något till; de hafva omintetgjort din lag.
Il est temps que l’Éternel agisse: Ils transgressent ta loi.
127 Derföre älskar jag din bud, öfver guld och öfver fint guld.
C’est pourquoi j’aime tes commandements, Plus que l’or et que l’or fin;
128 Derföre håller jag rätt fram i alla dina befallningar; jag hatar allan falskan väg.
C’est pourquoi je trouve justes toutes tes ordonnances, Je hais toute voie de mensonge.
129 Underliga äro din vittnesbörd, derföre håller dem min själ.
Tes préceptes sont admirables: Aussi mon âme les observe.
130 När ditt ord uppenbaradt varder, så fröjdar det, och gör de enfaldiga visa.
La révélation de tes paroles éclaire, Elle donne de l’intelligence aux simples.
131 Jag öppnar min mun, och begärar din bud; ty mig längtar efter dem.
J’ouvre la bouche et je soupire, Car je suis avide de tes commandements.
132 Vänd dig till mig, och var mig nådelig, såsom du plägar göra dem som ditt Namn älska.
Tourne vers moi ta face, et aie pitié de moi, Selon ta coutume à l’égard de ceux qui aiment ton nom!
133 Låt min gång viss vara i dino orde, och låt ingen orätt öfver mig råda.
Affermis mes pas dans ta parole, Et ne laisse aucune iniquité dominer sur moi!
134 Förlös mig ifrå menniskors orätt; så vill jag hålla dina befallningar.
Délivre-moi de l’oppression des hommes, Afin que je garde tes ordonnances!
135 Låt ditt ansigte lysa öfver din tjenare, och lär mig dina rätter.
Fais luire ta face sur ton serviteur, Et enseigne-moi tes statuts!
136 Mine ögon flyta med vatten, att man icke håller din lag.
Mes yeux répandent des torrents d’eaux, Parce qu’on n’observe point ta loi.
137 Herre, du äst rättfärdig, och rätt är ditt ord.
Tu es juste, ô Éternel! Et tes jugements sont équitables;
138 Du hafver dina rättfärdighets vittnesbörd, och sanningena hårdeliga budit.
Tu fondes tes préceptes sur la justice Et sur la plus grande fidélité.
139 Jag hafver när harmats till döds, att mine ovänner hafva din ord förgätit.
Mon zèle me consume, Parce que mes adversaires oublient tes paroles.
140 Ditt ord är väl bepröfvadt, och din tjenare hafver det kärt.
Ta parole est entièrement éprouvée, Et ton serviteur l’aime.
141 Jag är ringa och föraktad; men jag förgäter icke dina befallningar.
Je suis petit et méprisé; Je n’oublie point tes ordonnances.
142 Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
Ta justice est une justice éternelle, Et ta loi est la vérité.
143 Ångest och nöd hafva drabbat uppå mig; men jag hafver lust till din bud.
La détresse et l’angoisse m’atteignent: Tes commandements font mes délices.
144 Dins vittnesbörds rättfärdighet är evig; undervisa mig, så lefver jag.
Tes préceptes sont éternellement justes: Donne-moi l’intelligence, pour que je vive!
145 Jag ropar af allo hjerta, bönhör mig, Herre, att jag må hålla dina rätter.
Je t’invoque de tout mon cœur: exauce-moi, Éternel, Afin que je garde tes statuts!
146 Jag ropar till dig, hjelp mig, att jag må hålla din vittnesbörd.
Je t’invoque: sauve-moi, Afin que j’observe tes préceptes!
147 Jag kommer bittida, och ropar; uppå ditt ord hoppas jag.
Je devance l’aurore et je crie; J’espère en tes promesses.
148 Jag vakar bittida upp, att jag må handla om din ord.
Je devance les veilles et j’ouvre les yeux, Pour méditer ta parole.
149 Hör mina röst efter dina nåde: Herre, vederqvick mig efter dina rätter.
Écoute ma voix selon ta bonté! Rends-moi la vie selon ton jugement!
150 Mine arge förföljare vilja till mig, och äro långt ifrå din lag.
Ils s’approchent, ceux qui poursuivent le crime, Ils s’éloignent de la loi.
151 Herre, du äst hardt när, och din bud äro alltsamman sanning.
Tu es proche, ô Éternel! Et tous tes commandements sont la vérité.
152 Men jag vet det långt tillförene, att du din vittnesbörd evinnerliga grundat hafver.
Dès longtemps je sais par tes préceptes Que tu les as établis pour toujours.
153 Se uppå mitt elände, och fräls mig; hjelp mig ut; förty jag förgäter icke din lag.
Vois ma misère, et délivre-moi! Car je n’oublie point ta loi.
154 Uträtta min sak, och förlossa mig; vederqvick mig igenom ditt ord.
Défends ma cause, et rachète-moi; Rends-moi la vie selon ta promesse!
155 Saligheten är långt ifrå de ogudaktiga; ty de akta intet dina rätter.
Le salut est loin des méchants, Car ils ne recherchent pas tes statuts.
156 Herre, din barmhertighet är stor; vederqvick mig efter dina rätter.
Tes compassions sont grandes, ô Éternel! Rends-moi la vie selon tes jugements!
157 Mine förföljare och ovänner äro månge; men jag viker icke ifrå din vittnesbörd.
Mes persécuteurs et mes adversaires sont nombreux; Je ne m’écarte point de tes préceptes,
158 Jag ser de föraktare, och det gör mig ondt, att de icke hålla din ord.
Je vois avec dégoût des traîtres Qui n’observent pas ta parole.
159 Si, jag älskar dina befallningar; Herre, vederqvick mig efter din nåd.
Considère que j’aime tes ordonnances: Éternel, rends-moi la vie selon ta bonté!
160 Ditt ord hafver af begynnelsen varit sanning; alle dine rättfärdighets rätter vara evinnerliga.
Le fondement de ta parole est la vérité, Et toutes les lois de ta justice sont éternelles.
161 Förstarna förfölja mig utan sak, och mitt hjerta fruktar sig för din ord.
Des princes me persécutent sans cause; Mais mon cœur ne tremble qu’à tes paroles.
162 Jag gläder mig öfver din ord, såsom en den stort byte får.
Je me réjouis de ta parole, Comme celui qui trouve un grand butin.
163 Lögnene är jag hätsk, och stygges dervid, men din lag hafver jag kär.
Je hais, je déteste le mensonge; J’aime ta loi.
164 Jag lofvar dig sju resor om dagen, för dine rättfärdighets rätters skull.
Sept fois le jour je te célèbre, A cause des lois de ta justice.
165 Stor frid hafva de som din lag älska, och de skola icke stappla.
Il y a beaucoup de paix pour ceux qui aiment ta loi, Et il ne leur arrive aucun malheur.
166 Herre, jag väntar efter din salighet, och gör efter din bud.
J’espère en ton salut, ô Éternel! Et je pratique tes commandements.
167 Min själ håller din vittnesbörd, och hafver dem mycket kär.
Mon âme observe tes préceptes, Et je les aime beaucoup.
168 Jag håller dina befallningar, och dina vittnesbörder; ty alle mine vägar äro för dig.
Je garde tes ordonnances et tes préceptes, Car toutes mes voies sont devant toi.
169 Herre, låt min klagan för dig komma; undervisa mig efter ditt ord.
Que mon cri parvienne jusqu’à toi, ô Éternel! Donne-moi l’intelligence, selon ta promesse!
170 Låt mina bön komma för dig; fräls mig efter ditt ord.
Que ma supplication arrive jusqu’à toi! Délivre-moi, selon ta promesse!
171 Mine läppar skola lofva, när du lärer mig dina rätter.
Que mes lèvres publient ta louange! Car tu m’enseignes tes statuts.
172 Min tunga skall tala om ditt ord; ty all din bud äro rätt.
Que ma langue chante ta parole! Car tous tes commandements sont justes.
173 Låt dina hand vara mig biståndiga; ty jag hafver utkorat dina befallningar.
Que ta main me soit en aide! Car j’ai choisi tes ordonnances.
174 Herre, jag längtar efter din salighet, och hafver lust till din lag.
Je soupire après ton salut, ô Éternel! Et ta loi fait mes délices.
175 Låt mina själ lefva, att hon må lofva dig, och dine rätter hjelpa mig.
Que mon âme vive et qu’elle te loue! Et que tes jugements me soutiennent!
176 Jag är såsom ett villfarande och borttappadt får; sök din tjenare, ty jag förgäter icke din bud.
Je suis errant comme une brebis perdue: cherche ton serviteur, Car je n’oublie point tes commandements.
