Psaltaren 119
1 Salige äro de som utan vank lefva, de som i Herrans lag vandra.
Woayra ame siwo kpɔtsɔtsɔ mele woƒe mɔwo ŋu o, ame siwo zɔna ɖe Yehowa ƒe se la nu.
2 Salige äro de som hans vittnesbörd hålla; de som af allo hjerta söka honom.
Woayra ame siwo léa eƒe ɖoɖowo me ɖe asi, eye wodinɛ kple woƒe dzi blibo.
3 Ty de som på hans vägom vandra, de göra intet ondt.
Womewɔa vɔ̃ aɖeke o; ke boŋ wozɔna le eƒe mɔwo dzi.
4 Du hafver budit, att hålla dina befallningar fliteliga.
Èwɔ se siwo dzi wòle be woawɔ ɖo blibo la da ɖi.
5 O! att mitt lif hölle dina rätter med fullt allvar.
O! Ɖe nye mɔwo li ke sesĩe le wò sewo dzi wɔwɔ me la, anyo ŋutɔ.
6 När jag skådar uppå all din bud, så kommer jag icke på skam.
Ekema ŋu makpem ne mebu wò sewo katã ŋu o.
7 Jag tackar dig af rätt hjerta, att du lärer mig dina rättfärdighets rätter.
Makafu wò le dzi dzɔdzɔe me, ne mele wò se dzɔdzɔeawo srɔ̃m.
8 Dina rätter vill jag hålla; öfvergif mig dock aldrig.
Mawɔ ɖe wò sededewo dzi, eya ta mègagblẽm ɖi keŋkeŋ o.
9 Huru skall en yngling sin väg ostraffeliga gå? När han håller sig efter din ord.
Aleke ɖekakpui awɔ, be eƒe mɔ dzi nanɔ dzadzɛe ɣe sia ɣi? To agbenɔnɔ ɖe wò nya la nu mee.
10 Jag söker dig af allo hjerta; Låt mig icke fela om din bud.
Madi wò kple nye dzi blibo, eya ta mègana matra tso wò sewo gbɔ o.
11 Jag behåller din ord i mitt hjerta, på det jag icke skall synda emot dig.
Meɣla wò nya ɖe nye dzi me, be nyemawɔ nu vɔ̃ ɖe ŋuwò o.
12 Lofvad vare du, Herre; lär mig dina rätter.
O! Yehowa, woakafu wò ɖaa; fia wò sededewom.
13 Jag vill med mina läppar förtälja alla dins muns rätter.
Matsɔ nye nu axlẽ se siwo katã do tso wò nu me la afia.
14 Jag fröjdar mig af dins vittnesbörds väg, såsom af allahanda rikedomar.
Melé wò ɖoɖowo me ɖe asi dzidzɔtɔe, abe ale si ame kpɔa dzidzɔ ɖe kesinɔnu gbogbowo ŋu ene.
15 Jag talar det du befallt hafver, och ser på dina vägar.
Mede ŋugble le wò ɖoɖowo ŋu, eye melé ŋku ɖe wò mɔwo ŋu.
16 Jag hafver lust till dina rätter, och förgäter icke din ord.
Wò sededewo doa dzidzɔ nam, nyemaŋlɔ wò nya la be o.
17 Gör väl med din tjenare, att jag må lefva och hålla din ord.
Wɔ nyui na wò dɔla, be manɔ agbe. Mawɔ wò nya la dzi.
18 Öppna mig ögonen, att jag må se under i din lag.
Ʋu nye ŋkuwo be makpɔ nukunuwo le wò se la me.
19 Jag är en gäst på jordene; fördölj icke din bud för mig.
Amedzroe menye le anyigba dzi, eya ta mègaɣla wò sededewo ɖem o.
20 Min själ är all sönderkrossad för trängtans skull, efter dina rätter alltid.
Nu te nye luʋɔ ŋu, le wò sewo yometiti ɣe sia ɣi ta.
21 Du näpser de stolta; förbannade äro de som vika ifrå din bud.
Èka mo na dadalawo, ame siwo woƒo fi de, eye wotra tso wò sewo gbɔ.
22 Vänd ifrå mig försmädelse och föraktelse; ty jag håller din vittnesbörd.
Ɖe ŋukpe kple vlododo ɖa le ŋunye, elabena melé wò sewo me ɖe asi.
23 Sitta ock Förstarna och tala emot mig; men din tjenare talar om dina rätter.
Togbɔ be dziɖulawo nɔ anyi ɖe teƒe ɖeka, eye wole ŋunye gblẽm hã la, wò dɔla ade ŋugble le wò sededewo ŋu.
24 Jag hafver lust till din vittnesbörd; de äro mine rådgifvare.
Wò ɖoɖowo dzɔa dzi nam; wonye nye aɖaŋuɖolawo.
25 Min själ ligger i stoft; vederqvick mig efter ditt ord.
Wotsɔm mlɔ anyigba le ke me, kpɔ nye agbe ta le wò nya la nu.
26 Jag förtäljer mina vägar, och du bönhörer mig; lär mig dina rätter.
Mexlẽ nye mɔwo fia, eye nèɖo tom. Fia wò sededewom.
27 Undervisa mig dina befallningars väg, så vill jag tala om din under.
Na mase wò sewo ƒe nufiafia gɔme; ekema made ŋugble le wò nukunuwo ŋu.
28 Jag grämer mig så att hjertat mig försmäktas; styrk mig efter ditt ord.
Nuxaxa na nye luʋɔ gbɔdzɔ; do ŋusẽm le wò nya la nu.
29 Vänd ifrå mig den falska vägen, och unna mig din lag.
Ɖem le alakpamɔwo dzi, eye nàve nunye to wò se la dzi.
30 Jag hafver utvalt sanningenes väg; dina rätter hafver jag mig föresatt.
Metia nyateƒe ƒe mɔ, eye nye dzi ku ɖe wò sewo ŋu.
31 Jag håller mig intill din vittnesbörd; Herre, låt mig icke på skam komma.
Meku ɖe wò sewo ŋu vevie, o Yehowa, eya ta mègana ŋu nakpem o.
32 När du mitt hjerta tröstar, så löper jag dins buds väg.
Mele du dzi le wò sewo ƒe mɔ dzi, elabena èna nye dzi gbɔ ɖe me.
33 Lär mig, Herre, dina rätters väg, att jag må bevara dem intill ändan.
O, Yehowa, fia ale si madze wò sededewo yomee lam, ekema malé wo me ɖe asi va se ɖe nuwuwu.
34 Undervisa mig, att jag må bevara din lag, och hålla dem af allo hjerta.
Na gɔmesesem, ekema malé wò se la me ɖe asi, eye mawɔ edzi kple nye dzi blibo.
35 För mig in på din buds stig, ty jag hafver der lust till.
Dam ɖe wò sededewo ƒe mɔ dzi, elabena afi ma mekpɔa dzidzɔ le.
36 Böj mitt hjerta till din vittnesbörd, och icke till girighet.
Trɔ nye dzi ɖe wò sewo ŋu, ke menye ɖe ɖokuitɔdidi ƒe viɖe ŋu o.
37 Vänd bort min ögon, att de icke se efter onyttig läro; utan vederqvick mig på dinom väg.
Ɖe nye ŋku ɖa le nu maɖinuwo ŋu, eye nàɖe nye agbe le wò nya la nu.
38 Låt din tjenare hålla din bud stadeliga för din ord, att jag må frukta dig.
Wɔ wò ŋugbedodo la dzi na wò dɔla, ale be woavɔ̃ wò.
39 Vänd ifrå mig den försmädelse, som jag fruktar; ty dine rätter äro lustige.
Ɖe ŋukpe si vɔ̃m mele la ɖa, elabena wò sewo nyo.
40 Si, jag begärar dina befallningar; vederqvick mig med dine rättfärdighet.
Mele wò sewo dim vevie ŋutɔ! Le wò dzɔdzɔenyenye ta, ɖe nye agbe.
41 Herre, låt mig vederfaras dina nåd; dina hjelp efter ditt ord;
O! Yehowa, wò lɔlɔ̃ si meʋãna o la neva gbɔnye; nenema kee nye wò xɔname hã le wò ŋugbedodo la nu,
42 Att jag mina lastare svara må; ty jag förlåter mig uppå ditt ord.
ekema maɖo eŋu na ame si le alɔme ɖem le ŋunye, elabena meka ɖe wò nya dzi.
43 Och tag ju icke ifrå minom mun sanningenes ord; ty jag hoppas uppå dina rätter.
Mègaɖe nyateƒe ƒe nya la le nye nu me o, elabena meda nye mɔkpɔkpɔ ɖe wò sewo dzi.
44 Jag vill hålla din lag allstädes, alltid och evinnerliga.
Mawɔ ɖe wò se la dzi ɣe sia ɣi, tso mavɔ me yi ɖe mavɔ me.
45 Och jag vandrar i glädje; ty jag söker dina befallningar.
Mazɔ le ablɔɖe me, elabena medi wò ɖoɖowo yomemɔ.
46 Jag talar om din vittnesbörd inför Konungar, och blyges intet;
Maƒo nu tso wò sewo ŋu le fiawo ŋkume, eye ŋu makpem o.
47 Och hafver lust till din bud, och de äro mig käre;
Wò sededewo doa dzidzɔ nam, elabena melɔ̃a wo.
48 Och lyfter mina händer upp till din bud, de mig kär äro; och talar om dina rätter.
Medo nye asiwo ɖe dzi na wò sedede siwo melɔ̃ la, eye mede ŋugble le wò sededewo ŋu.
49 Tänk dinom tjenare uppå ditt ord, på hvilket du låter mig hoppas.
Ɖo ŋku nya si nègblɔ na wò dɔla la dzi, elabena ètsɔ mɔkpɔkpɔ de menye.
50 Det är min tröst i mitt elände; ty ditt ord vederqvicker mig.
Esiae nye nye akɔfafa le nye fukpekpe me, be wò ŋugbedodo ɖe nye agbe.
51 De stolte hafva deras gabberi af mig; likväl viker jag icke ifrå din lag.
Dadalawo ɖua fewu le ŋunye faa, gake nyemetrɔ le wò se la yome o.
52 Herre, när jag tänker, huru du af verldenes begynnelse dömt hafver, så varder jag tröstad.
O! Yehowa, meɖo ŋku wò blemasewo dzi, elabena mekpɔa akɔfafa le wo me.
53 Jag brinner innan, för de ogudaktiges skull, som din lag öfvergifva.
Ŋɔdzi lém le ame vɔ̃ɖiwo ta, ame siwo gbe nu le wò se la gbɔ.
54 Dine rätter äro min visa i mino huse.
Afi sia afi si medze la, wò sewo nyea nye ha ƒe tanya.
55 Herre, jag tänker om nattena på ditt Namn, och håller din lag.
O! Yehowa, le zã me la, meɖoa ŋku wò ŋkɔ dzi, eye malé wò sewo me ɖe asi.
56 Det är min skatt, att jag dina befallningar håller.
Esia nye tɔnye gome, elabena mewɔa wò ɖoɖowo dzi.
57 Jag hafver sagt, Herre: Det skall mitt arf vara, att jag dina vägar håller.
O! Yehowa, wòe nye nye gomekpɔkpɔ, eya ta medo ŋugbe be mawɔ ɖe wò nyawo dzi.
58 Jag beder inför ditt ansigte af allo hjerta; var mig nådelig efter ditt ord.
Medi wò ŋkume kple nye dzi blibo, eya ta ve nunye le wò ŋugbedodo la nu.
59 Jag betraktar mina vägar, och vänder mina fötter till din vittnesbörd.
Melé ŋku ɖe nye mɔwo ŋu, eye metrɔ nye afɔ ɖe wò nuɖoanyiwo ŋu.
60 Jag skyndar mig, och dröjer intet, till att hålla din bud.
Maɖe abla, nyemahe ɖe megbe o, be mawɔ ɖe wò sededewo dzi.
61 De ogudaktigas rote beröfvar mig; men jag förgäter intet din lag.
Togbɔ be ame vɔ̃ɖiwo blam kple ka hã la, nyemaŋlɔ wò sewo be o.
62 Om midnatt står jag upp, till att tacka dig för dina rättfärdighets rätter.
Mefɔ le zãtitina be mada akpe na wò ɖe wò se dzɔdzɔeawo ta.
63 Jag håller mig till alla dem som frukta dig, och dina befallningar hålla.
Menye xɔ̃ na ame siwo katã vɔ̃a wò kple ame siwo katã dze wò sewo yome.
64 Herre, jorden är full af dine godhet; lär mig dina rätter.
O! Yehowa, anyigba dzi yɔ fũu kple wò lɔlɔ̃, eya ta fia wò sededewom.
65 Du gör dinom tjenare godt, Herre, efter ditt ord.
O! Yehowa, wɔ nyui na wò dɔla le wò nya la nu.
66 Lär mig goda seder och förståndighet; ty jag tror dinom budom.
Fia nunya kple afia nyui tsotsom, elabena mexɔ wò sededewo dzi se.
67 Förr än jag späkt vardt, for jag vill; men nu håller jag ditt ord.
Hafi woava aka hiãm la, metra mɔ, ke azɔ la, meɖo to wò nya la.
68 Du äst mild och god; lär mig dina rätter.
Wò la, ènyo, eye nu si nèwɔ la hã nyo, eya ta fia wò sededewom.
69 De stolte dikta lögn öfver mig; men jag håller dina befallningar af allt hjerta.
Togbɔ be dadalawo tsɔ alakpa sisi ɖe ŋunye keŋ hã la, melé wò sewo me ɖe asi kple nye dzi blibo.
70 Deras hjerta är fett vordet, såsom flott; men jag hafver lust till din lag.
Woƒe dzi ku atri, eye megasea naneke o, ke nye la, mekpɔa dzidzɔ ɖe wò se la ŋu.
71 Det är mig ljuft att du hafver späkt mig, att jag må lära dina rätter.
Enyo be woka hiãm, ale be mate ŋu asrɔ̃ wò sededewo.
72 Dins muns lag är mig täckare, än mång tusend stycke guld och silfver.
Se siwo do tso wò nu me la xɔ asi nam wu sika kple klosalo akpewo.
73 Din hand hafver gjort och beredt mig; undervisa mig, att jag må lära din bud.
Wò asie wɔm, eye wò asimee medo tso; tsɔ gɔmesese nam, be masrɔ̃ wò sededewo.
74 De som dig frukta, de se mig, och glädja sig; ty jag hoppas uppå din ord.
Na ame siwo vɔ̃a wò la nakpɔ dzidzɔ ne wokpɔm, elabena metsɔ nye mɔkpɔkpɔ da ɖe wò nya la dzi.
75 Herre, jag vet att dina domar äro rätte, och du hafver troliga späkt mig.
O! Yehowa, menya be wò sewo le dzɔdzɔe, eye le wò dzɔdzɔenyenye la me, nèka hiãm.
76 Din nåd vare min tröst, såsom du dinom tjenare lofvat hafver.
Na be wò lɔlɔ̃ si meʋãna o la nanye nye akɔfafa, le ŋugbe si nèdo na wò dɔla la ta.
77 Låt mig vederfaras dina barmhertighet, att jag må lefva; ty jag hafver lust till din lag.
Wò dɔmenyo neɖiɖi ɖe dzinye, be manɔ agbe, elabena wò se lae nye nye dzidzɔ.
78 Ack! att de stolte måtte komma på skam, som mig med lögn nedertrycka; men jag talar om dina befallningar.
Na ŋu nakpe dadala, le esi wòwɔ vɔ̃ ɖe ŋunye, nye nanekemawɔmawɔe; ke nye la, made ŋugble le wò ɖoɖowo ŋu.
79 Ack! att de måtte hålla sig till mig, som dig frukta, och känna din vittnesbörd.
Na ame siwo vɔ̃a wò la natrɔ ɖe ŋunye, ame siwo se wò nuɖoanyiwo gɔme.
80 Mitt hjerta blifve rättsinnigt i dinom rättom, att jag icke på skam kommer.
Na kpɔtsɔtsɔ manɔ nye dzi ŋuti ɖe wò sededewo ŋu o, ale be ŋu makpem o.
81 Min själ trängtar efter dina salighet; jag hoppas uppå ditt ord.
Nu ti kɔ na nye luʋɔ le wò ɖeɖedidi vevie ta, gake metsɔ nye mɔkpɔkpɔ da ɖe wò nya la dzi.
82 Min ögon trängta efter ditt ord, och säga: När vill du trösta mig?
Nu te nye ŋkuwo ŋu, le mɔkpɔkpɔ na wò ŋugbedodo la ta. Megblɔ be, “Ɣe ka ɣi nàfa akɔ nam?”
83 Ty jag är såsom en lägel i rök; dina rätter förgäter jag icke.
Togbɔ be mele abe waingolo le dzudzɔ me ene hã la, nyemeŋlɔ wò sededewo be o.
84 Huru länge skall din tjenare bida? När vill du dom hålla öfver mina förföljare?
Va se ɖe ɣe ka ɣi wò dɔla alala? Ɣe ka ɣi nàhe to na yonyemetilawo?
85 De stolte grafva mig gropar, hvilka intet äro efter din lag.
Dadalawo ɖe ʋe ɖi nam, nu si tsi tsitre ɖe wò se la ŋu.
86 Dine bud äro alltsamman sanning; de förfölja mig med lögn, hjelp mig.
Wò sededewo katã nye nu si dzi woaka ɖo; kpe ɖe ŋunye, elabena amewo ti yonyeme susumanɔmetɔe.
87 De hade fulltnär förgjort mig på jordene; men jag öfvergifver icke dina befallningar.
Esusɔ vie woɖem ɖa le anyigba dzi kloe, gake nyemeŋlɔ wò ɖoɖowo be o.
88 Vederqvick mig genom dina nåd, att jag må hålla dins muns vittnesbörd.
Le wò lɔlɔ̃ la ta, kpɔ nye agbe ta, eye maɖo to se siwo do tso wò nu me.
89 Herre, ditt ord blifver evinnerliga, så vidt som himmelen är.
O! Yehowa, wò nya la nye nya mavɔ, eli ke goŋgoŋgoŋ ɖe dziƒo.
90 Din sanning varar i evighet; du hafver tillredt jordena, och hon blifver ståndandes.
Wò nuteƒewɔwɔ li le dzidzimewo katã; wòe ɖo anyigba gɔme anyi, eye wòli ke ɖaa.
91 Det blifver dagliga efter ditt ord; ty all ting måste tjena dig.
Wò sewo gali va se ɖe egbe, elabena wòe nuwo katã subɔna.
92 Om din lag icke hade min tröst varit, så vore jag förgången i mitt elände.
Nenye ɖe wò se la menye nye dzidzɔ o la, anye ne metsrɔ̃ le nye hiãkame me.
93 Jag vill aldrig förgäta dina befallningar; ty du vederqvicker mig med dem.
Nyemaŋlɔ wò ɖoɖowo be o, elabena èkpɔ nye agbe ta to wo dzi.
94 Jag är din, hjelp mig; ty jag söker dina befallningar.
Ɖem, elabena tɔwò menye, elabena medi wò ɖoɖowo ƒe mɔ.
95 De ogudaktige vakta uppå mig, att de måga förgöra mig; men jag aktar uppå din vittnesbörd,
Ame vɔ̃ɖiwo le lalam be woatsrɔ̃m, ke nye la, madzro wò sewo me.
96 Jag hafver på all ting en ända sett; men ditt bud är varaktigt.
Mekpɔ seɖoƒe na nu de blibo ɖe sia ɖe, gake wò sededewo ya la, seɖoƒe meli na wo o.
97 Huru hafver jag din lag så kär; dageliga talar jag derom.
O, ale gbegbe mehelɔ̃ wò se lae! Medea ŋugble le eŋuti ŋkeke blibo la.
98 Du gör mig med ditt bud visare, än mina fiender äro; ty det är evinnerliga min skatt.
Wò sededewo wɔm nunyalae wu nye futɔwo katã, elabena wole gbɔnye ɖaa.
99 Jag är lärdare, än alle mine lärare; ty din vittnesbörd äro mitt tal.
Gɔmesese su asinye wu nye nufialawo katã, elabena medea ŋugble le wò ɖoɖowo ŋu.
100 Jag är förståndigare, än de gamle; ty jag håller dina befallningar.
Gɔmesese le asinye wu dumegãwo, elabena mewɔ ɖe wò ɖoɖowo dzi.
101 Jag förtager minom fotom alla onda vägar, att jag må hålla din ord.
Meɖe nye afɔ ɖa le mɔ vɔ̃ ɖe sia ɖe dzi, ale be mawɔ ɖe wò nya la dzi.
102 Jag viker icke ifrå dina rätter; ty du lärer mig.
Nyemedzo le wò sewo gbɔ o, elabena wò ŋutɔe fia num.
103 Din ord äro minom mun sötare än hannog.
Wò nyawo vivia nunye ŋutɔ, eye wovivina le nye nu me wu anyitsi nyuitɔ!
104 Ditt ord gör mig förståndigan; derföre hatar jag alla falska vägar.
Gɔmesese su asinye to wò sewo dzi, eya ta metsri mɔ gɔglɔ̃ ɖe sia ɖe.
105 Ditt ord är mina fötters lykta, och ett ljus på minom vägom.
Wò nya la nye akaɖi na nye afɔ kple kekeli na nye mɔ.
106 Jag svär, och vill hållat, att jag dina rättfärdighets rätter hålla vill.
Meka atam, eye meɖo kpe edzi be, wò se dzɔdzɔewo yome ko manɔ.
107 Jag är svårliga plågad; Herre, vederqvick mig efter ditt ord.
Mekpe fu geɖe, eya ta o Yehowa, kpɔ nye agbe ta, le wò nya la nu.
108 Låt dig behaga, Herre, mins muns välviljoga offer, och lär mig dina rätter.
O! Yehowa, xɔ kafukafu si nye nu dzra ɖo ɖi la, eye nàfia wò sewom.
109 Jag bär mina själ i mina händer alltid, och jag förgäter icke din lag.
Togbɔ be metsɔ nye agbe ɖo nye asiƒome enuenu hã la, nyemaŋlɔ wò se la be o.
110 De ogudaktige sätta mig snaror; men jag far icke vill ifrå dina befallningar.
Ame vɔ̃ɖi la tre mɔ nam, gake nyemetra tso wò nuɖoanyiwo gbɔ o.
111 Din vittnesbörd äro mitt eviga arf; ty de äro mins hjertas fröjd.
Wò ɖoɖowo nye nye domenyinu tegbee, elabena wonye nye dzi ƒe dzidzɔ.
112 Jag böjer mitt hjerta till att göra efter dina rätter alltid och evinnerliga.
Nye dzi ku ɖe wò sededewo dzi wɔwɔ ŋu va se ɖe nuwuwu.
113 Jag hatar de ostadiga andar, och älskar din lag.
Melé fu susuevetɔwo, gake melɔ̃ wò se la.
114 Du äst mitt beskärm och sköld; jag hoppas uppå ditt ord.
Wòe nye nye sitsoƒe kple nye akpoxɔnu, metsɔ nye mɔkpɔkpɔ de wò nya la me.
115 Viker ifrå mig, I onde; jag vill hålla min Guds bud.
Mite ɖa le gbɔnye, mi nu vlo wɔlawo, be mate ŋu alé nye Mawu ƒe sewo me ɖe asi!
116 Uppehåll mig igenom ditt ord, att jag må lefva; och låt mig icke på skam komma med mitt hopp.
Lém ɖe asi le wò ŋugbedodo la nu, ekema manɔ agbe, eye mègana ŋu nakpem le nye mɔkpɔkpɔ me o.
117 Stärk mig, att jag må blifva salig; så vill jag alltid lust hafva till dina rätter.
Lém ɖe te, ekema makpɔ ɖeɖe, eye ɣe sia ɣi made bubu wò sededewo ŋu.
118 Du förtrampar alla dem som villa gå om dina rätter; ty deras bedrägeri är alltsammans lögn.
Ègbe nu le ame siwo katã tra mɔ tso wò sededewo gbɔ la gbɔ, elabena woƒe alakpadada nye nu dzodzro.
119 Du bortkastar alla ogudaktiga på jordene som slagg; derföre älskar jag din vittnesbörd.
Ègbe nu le ame vɔ̃ɖi siwo katã le anyigba dzi la gbɔ abe gbeɖuɖɔ ene, eya ta melɔ̃ wò nuɖoanyiwo.
120 Jag fruktar mig för dig, så att mitt kött skälfver; och förskräcker mig for dina rätter.
Nye lãme le ƒoƒom le vɔvɔ̃ na wò ta, eye nye mo wɔ yaa le wò sewo ta.
121 Jag aktar uppå rätt och rättfärdighet; öfvergif mig icke dem som mig öfvervåld göra vilja.
Mewɔ nu si dzɔ kple nu si le eteƒe, eya ta mègaɖe asi le ŋunye na ame siwo tem ɖe anyi la o.
122 Beskärma du din tjenare, och tröst honom, att de stolte icke göra mig öfvervåld.
Kpɔ wò dɔla la ƒe dedinɔnɔ gbɔ, mègana dadalawo natem ɖe to o.
123 Mina ögon trängta efter dina salighet, och efter dine rättfärdighets ord.
Nu te nye ŋkuwo ŋu le wò ɖeɖedidi ta.
124 Handla med dinom tjenare efter dina nåd; och lär mig dina rätter.
Wɔ nu kple wò dɔla le wò lɔlɔ̃ ta, eye nàfia wò sededewom.
125 Jag är din tjenare; undervisa mig, att jag må känna din vittnesbörd.
Wò dɔlae menye, eya ta na sidzedzem, be mase wò nuɖoanyiwo gɔme.
126 Det är tid, att Herren gör der något till; de hafva omintetgjort din lag.
O! Yehowa, ɣeyiɣi de na wò be nàɖe afɔ, elabena wole wò sewo tum.
127 Derföre älskar jag din bud, öfver guld och öfver fint guld.
Elabena melɔ̃ wò sewo wu sika kple sika nyuitɔ.
128 Derföre håller jag rätt fram i alla dina befallningar; jag hatar allan falskan väg.
Eye esi mebu wò ɖoɖowo katã be wole dzɔdzɔe ta la, metsri mɔ gɔglɔ̃ ɖe sia ɖe.
129 Underliga äro din vittnesbörd, derföre håller dem min själ.
Wò sewo nye nuku, eya ta meɖo to wo.
130 När ditt ord uppenbaradt varder, så fröjdar det, och gör de enfaldiga visa.
Kekeli vana ne woʋu go wò nyawo, eye nugɔmesese sua ame gblɔewo gɔ̃ hã si.
131 Jag öppnar min mun, och begärar din bud; ty mig längtar efter dem.
Meke nu ɖe te hele gbɔgbɔm fuxefuxe, le wò sewo dim vevie.
132 Vänd dig till mig, och var mig nådelig, såsom du plägar göra dem som ditt Namn älska.
Trɔ ɖe ŋunye, eye nàkpɔ nye nublanui abe ale si nèwɔnɛ ɖaa na ame siwo lɔ̃a wò ŋkɔ la ene.
133 Låt min gång viss vara i dino orde, och låt ingen orätt öfver mig råda.
Na maɖe afɔ le wò nya la nu, eye mègana nu vɔ̃ aɖeke naɖu dzinye o.
134 Förlös mig ifrå menniskors orätt; så vill jag hålla dina befallningar.
Ɖem tso amewo ƒe teteɖeanyi me, be mawɔ ɖe wò ɖoɖowo dzi.
135 Låt ditt ansigte lysa öfver din tjenare, och lär mig dina rätter.
Na wò mo naklẽ na wò dɔla, eye nàfia wò sededewom.
136 Mine ögon flyta med vatten, att man icke håller din lag.
Aɖatsi le sisim le nye ŋkuwo me abe tɔʋu ene, elabena womewɔ wò sewo dzi o.
137 Herre, du äst rättfärdig, och rätt är ditt ord.
O! Yehowa, wò la, dzɔdzɔetɔe nènye, eye wò sewo hã le dzɔdzɔe.
138 Du hafver dina rättfärdighets vittnesbörd, och sanningena hårdeliga budit.
Nu siwo nèɖo anyi hã la le dzɔdzɔe, woaka ɖe wo dzi ɖikeke manɔmee.
139 Jag hafver när harmats till döds, att mine ovänner hafva din ord förgätit.
Dzo si metsɔ ɖe ŋuwò la na megbɔdzɔ, elabena nye futɔwo gbe nu le wò nyawo gbɔ.
140 Ditt ord är väl bepröfvadt, och din tjenare hafver det kärt.
Wodo wò ŋugbedodowo katã kpɔ nyuie, eye wò dɔla lɔ̃ wo ŋutɔ.
141 Jag är ringa och föraktad; men jag förgäter icke dina befallningar.
Togbɔ be wodo vlom, eye nyemele ɖeke me o hã la, nyemeŋlɔ wò ɖoɖowo be o.
142 Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
Wò dzɔdzɔenyenye li tso mavɔ me yi ɖe mavɔ me, eye wò se la hã nye nyateƒe.
143 Ångest och nöd hafva drabbat uppå mig; men jag hafver lust till din bud.
Fukpekpe kple xaxa va dzinye, gake wò sededewo doa dzidzɔ nam.
144 Dins vittnesbörds rättfärdighet är evig; undervisa mig, så lefver jag.
Wò nuɖoanyiwo le dzɔdzɔe ɖaa, eya ta na gɔmesesem, be manɔ agbe.
145 Jag ropar af allo hjerta, bönhör mig, Herre, att jag må hålla dina rätter.
O! Yehowa, mele yɔwòm kple nye dzi blibo, eya ta tɔ nam, eye mawɔ wò sededewo dzi.
146 Jag ropar till dig, hjelp mig, att jag må hålla din vittnesbörd.
Wòe meyɔ, xɔ nam, eye malé wò ɖoɖoawo me ɖe asi.
147 Jag kommer bittida, och ropar; uppå ditt ord hoppas jag.
Mefɔ hafi ŋu ke, eye medo ɣli be woaxɔ nam, ke metsɔ nye mɔkpɔkpɔ da ɖe wò nya la dzi.
148 Jag vakar bittida upp, att jag må handla om din ord.
Nye ŋkuwo le te le zã blibo la katã me, be made ŋugble le wò ŋugbedodowo ŋu.
149 Hör mina röst efter dina nåde: Herre, vederqvick mig efter dina rätter.
Se nye gbe, le wò lɔlɔ̃ la ta, O! Yehowa, ɖe nye agbe, le wò sewo ƒe ɖoɖo nu.
150 Mine arge förföljare vilja till mig, och äro långt ifrå din lag.
Ame siwo le nu vɔ̃ɖiwo ɖom la gogo, gake wodidi tso wò se la gbɔ.
151 Herre, du äst hardt när, och din bud äro alltsamman sanning.
O! Yehowa, ètsɔ ɖe gbɔnye ɖe! Wò sededewo katã hã nye nyateƒe.
152 Men jag vet det långt tillförene, att du din vittnesbörd evinnerliga grundat hafver.
Mesrɔ̃ nu tso wò se la me gbe aɖe gbe ke, be èɖo wo gɔme anyi be woanɔ anyi tso mavɔ me yi ɖe mavɔ me.
153 Se uppå mitt elände, och fräls mig; hjelp mig ut; förty jag förgäter icke din lag.
Kpɔ nye hiãtuame ɖa, eye nàɖem, elabena nyemeŋlɔ wò se la be o.
154 Uträtta min sak, och förlossa mig; vederqvick mig igenom ditt ord.
Ʋli tanye, eye nàɖem, kpɔ nye agbe ta le wò ŋugbedodo la nu.
155 Saligheten är långt ifrå de ogudaktiga; ty de akta intet dina rätter.
Ɖeɖe le adzɔge na ame vɔ̃ɖiwo, elabena womedia wò sededewo ƒe mɔ o.
156 Herre, din barmhertighet är stor; vederqvick mig efter dina rätter.
O! Yehowa, wò nublanuikpɔkpɔ sɔ gbɔ, eya ta kpɔ nye agbe ta le wò sewo nu.
157 Mine förföljare och ovänner äro månge; men jag viker icke ifrå din vittnesbörd.
Futɔ siwo ti yonyeme la sɔ gbɔ ŋutɔ, gake nyemetrɔ le wò ɖoɖowo yome o.
158 Jag ser de föraktare, och det gör mig ondt, att de icke hålla din ord.
Menyɔ ŋu xɔsemanɔsitɔwo, elabena womewɔa wò nya la dzi o.
159 Si, jag älskar dina befallningar; Herre, vederqvick mig efter din nåd.
Kpɔ ale si melɔ̃ wò sewoe ɖa; eya ta o Yehowa, kpɔ nye agbe ta le wò lɔlɔ̃ la ta.
160 Ditt ord hafver af begynnelsen varit sanning; alle dine rättfärdighets rätter vara evinnerliga.
Wò nyawo katã nye nyateƒe, eye wò dzɔdzɔenyenye ƒe sewo katã nye se mavɔwo.
161 Förstarna förfölja mig utan sak, och mitt hjerta fruktar sig för din ord.
Dziɖulawo tia nye agbe yome susumanɔŋutɔe, gake nye dzi dzo nyanyanya le wò nya la ta.
162 Jag gläder mig öfver din ord, såsom en den stort byte får.
Mekpɔ dzidzɔ le wò ŋugbedodo la me abe ame si ke ɖe afunyinu gbogbo aɖe ŋu ene.
163 Lögnene är jag hätsk, och stygges dervid, men din lag hafver jag kär.
Metsri, eye menyɔ ŋu alakpa, ke melɔ̃ wò se la.
164 Jag lofvar dig sju resor om dagen, för dine rättfärdighets rätters skull.
Mekafua wò zi adre le ŋkeke me, le wò se dzɔdzɔeawo ta.
165 Stor frid hafva de som din lag älska, och de skola icke stappla.
Ame siwo lɔ̃a wò se la, kpɔa ŋutifafa gã aɖe, eye naneke mawɔ wo woakli nu o.
166 Herre, jag väntar efter din salighet, och gör efter din bud.
O! Yehowa, mele wò xɔxɔ lalam, eye manɔ wò sededewo yome.
167 Min själ håller din vittnesbörd, och hafver dem mycket kär.
Mawɔ ɖe wò nuɖoanyiwo dzi, elabena melɔ̃ wo ŋutɔ.
168 Jag håller dina befallningar, och dina vittnesbörder; ty alle mine vägar äro för dig.
Mawɔ ɖe wò sewo kple ɖoɖowo dzi, elabena nye mɔwo katã le nyanya na wò.
169 Herre, låt min klagan för dig komma; undervisa mig efter ditt ord.
O! Yehowa, nye ɣlidodo nede gbɔwò, tsɔ gɔmesese nam le wò nya la nu.
170 Låt mina bön komma för dig; fräls mig efter ditt ord.
Nye gbedodoɖawo nede gbɔwò; ɖem le wò ŋugbedodo la ta.
171 Mine läppar skola lofva, när du lärer mig dina rätter.
Nye nuyiwo negbã go kple kafukafu, elabena èfia wò sededewom.
172 Min tunga skall tala om ditt ord; ty all din bud äro rätt.
Nye aɖe adzi ha le wò nya la ŋu, elabena wò sededewo katã le dzɔdzɔe.
173 Låt dina hand vara mig biståndiga; ty jag hafver utkorat dina befallningar.
Wò asi nenɔ klalo akpe ɖe ŋunye, elabena metia wò sewo.
174 Herre, jag längtar efter din salighet, och hafver lust till din lag.
O! Yehowa, wò xɔname le dzroyem vevie ŋutɔ, elabena wò se lae nye nye dzidzɔ.
175 Låt mina själ lefva, att hon må lofva dig, och dine rätter hjelpa mig.
Na manɔ agbe, ne makafu wò, eye na wò sewo nalém ɖe te.
176 Jag är såsom ett villfarande och borttappadt får; sök din tjenare, ty jag förgäter icke din bud.
Metra mɔ abe alẽ bubu ene. Di wò dɔla la, elabena nyemeŋlɔ wò sededewo be o.
