< Psaltaren 118 >

1 Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar evinnerliga.
Andriaño t’Iehovà amy te Ie ro soa! nainai’e ty fiferenaiña’e.
2 Nu säge Israel: Hans godhet varar evinnerliga.
Anò ty hoe ry Israele: nainai’e ty fiferenaiña’e.
3 Nu säge Aarons hus: Hans godhet varar evinnerliga.
Anò ty hoe ry anjomba’ i Aharoneo: nainai’e ty fiferenaiña’e.
4 Nu säge de som Herran frukta: Hans godhet varar evinnerliga.
Anò ty hoe ry mpañeveñe am’ Iehovà: nainai’e ty fiferenaiña’e.
5 Uti ångest åkallade jag Herran; och Herren bönhörde mig, och tröste mig.
Nalovilovy iraho, le nitoreo am’ Ià; nanoiñe ahiko t’Ià, le navotra’e an-gadagadañe eo.
6 Herren är med mig, derföre fruktar jag mig intet; hvad kunna menniskor göra mig?
Amako t’Iehovà, tsy ho hemban-draho, ino ty hanoa’ondatio?
7 Herren är med mig, till att hjelpa mig; och jag vill lust se på mina fiendar.
Amako t’Iehovà, ­mpañolotse ahiko, le ho sambaeko o malaiñ’ ahio.
8 Det är godt att förtrösta på Herran, och icke förlåta sig på menniskor.
Hamake t’ie mipalitse am’ Iehovà, ta te misazok’ am’ ondatio.
9 Det är godt att förtrösta uppå Herran, och icke förlåta sig på Förstar.
Kitra’e mitsolok’ am’ Iehovà, ta te mirampy amo roandriañeo.
10 Alle Hedningar belägga mig; men i Herrans Namn vill jag förgöra dem.
Hene miarikoboñe ahy o fifeheañeo fe iatoako ty tahina’ Iehovà.
11 De kringhvärfva mig på alla sidor; men i Herrans Namn vill jag nederlägga dem.
Miarikatok’ ahy iereo, eka, toe misambory amako, fe iatoko ty tahina’ Iehovà.
12 De omlägga mig såsom bi, de släcka såsom eld i törne; men i Herrans Namn vill jag förgöra dem.
Niropak’ amako hoe rene-tantele iereo, f’ie hakipike hoe fatike mirehetse; toe iatoako ty tahina’Iehovà.
13 Man stöter mig, att jag falla skall; men Herren hjelper mig.
Nanafasiotse ahy iereo hikorovohako, fe nañimb’ ahy t’Iehovà.
14 Herren är min magt, och min psalm; och är min salighet.
Iehovà ro haozarako naho saboko, ie ro ­fandrombahañe ahy henane zao.
15 Man sjunger med glädje om seger uti de rättfärdigas hyddom; Herrans högra hand behåller segren.
Inao ty feom-pirebehañe naho fandrombahañe an-kivoho’ o vañoñeo ao: mavitrike ty fitoloñam-pitàn-kavana’ Iehovà.
16 Herrans högra hand är upphöjd; Herrans högra hand behåller segren.
Mizonjoñe ty fitàn-kavana’ Iehovà; mahimbañe ty fitàn-kavana’ Iehovà.
17 Jag skall icke dö, utan lefva, och förkunna Herrans gerningar.
Tsy hikenkan-draho fa ho veloñe, hataliliko o sata’ Iehovào.
18 Herren näpser mig väl; men han gifver mig icke dödenom.
Nanilofe’ Ià am-pandilovan-draho, fe tsy natolo’e an-kavilasy.
19 Upplåter mig rättfärdighetenes portar, att jag må der ingå, och tacka Herranom.
Sokafo ho ahy o lalam-bein-kavantañañeo, hizilihako, hañandriañako Iehovà.
20 Det är Herrans port, de rättfärdige skola der ingå.
Intoy ty lalam-bei’ Iehovà, hiziliha’o vañoñeo.
21 Jag tackar dig, att du näpste mig, och halp mig.
Andriañekoo amy te tinoi’o, fa Ihe ro fandrombahañe ahy.
22 Den stenen, som byggningsmännerna förkastade, är till en hörnsten vorden.
I vato nado’ o mpandrafitseoy le fa talèm-batolahy.
23 Det är skedt af Herranom, och är ett under för vår ögon.
Sata’ Iehovà izay, le fiain-tane am-pihainon-tikañe.
24 Detta är den dagen, den Herren gör; låt oss på honom fröjdas och glädjas.
Itoy ty andro tsinene’ Iehovà, antao hirebeke naho hifale ama’e.
25 O! Herre, hjelp; o! Herre, låt väl gå.
Ry Iehovà, Ehe, rombaho zahay henaneo! ry Iehovà, Ehe, ampiraoraò henane zao!
26 Lofvad vare den som kommer i Herrans Namn; vi välsigne eder, som af Herrans hus ären.
Andriañeñe ty mitotsak’ ami’ty tahina’ Iehovà! mañandriañe azo zahay boak’añ’anjomba’Iehovà ao.
27 Herren är Gud, den oss upplyser; pryder högtidena med löf, allt intill hornen på altaret.
Andrianañahare t’Iehovà, Ie ty nanolotse hazavàñe amantika; mireketa reke-tsampañe amo mpamonje sabadidakeo, mivovotse mb’ an-tsifa’ i kitreliy mb’eo.
28 Du äst min Gud, och jag tackar dig; min Gud, jag vill prisa dig.
Ihe ro Andrianañahareko, le andriañekoo; Andrianañahareko irehe, ho zonjoñeko.
29 Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar evinnerliga.
Andriaño t’Iehovà amy te ie ro soa! nainai’e ty fiferenaiña’e.

< Psaltaren 118 >