< Psaltaren 116 >

1 Det är mig ljuft, att Herren hörer mina röst och mina bön;
2 Att han böjer sina öron till mig; derföre vill jag åkalla honom i mina lifsdagar.
бо Він нахилив Своє ухо до мене, і я кли́катиму в свої дні!
3 Dödsens snaror hade omfattat mig, och helvetes ångest hade råkat uppå mig; jag kom i jämmer och nöd. (Sheol h7585)
Болі смерти мене оточи́ли і знайшли мене му́ки шео́лу, нещастя та сму́ток знайшов я! (Sheol h7585)
4 Men jag åkallade Herrans Namn: O! Herre, fräls mina själ.
А я в Ім'я́ Господа кличу: „О Господи, ви́зволи ж душу мою!“
5 Herren är nådelig och rättfärdig, och vår Gud är barmhertig.
Господь милости́вий та справедливий, і наш Бог милосердний!
6 Herren bevarar de enfaldiga; när jag nederligger så hjelper han mig.
Пильнує Господь недосві́дчених, — став я нужде́нний, та Він допомо́же мені!
7 Var nu åter tillfrids, min själ; ty Herren gör dig godt.
Вернися, о душе́ моя, до свого відпочи́нку, бо Госпо́дь робить добре тобі,
8 Ty du hafver uttagit mina själ utu dödenom, mina ögon ifrå tårar, min fot ifrå fall.
бо від смерти Ти ви́зволив душу мою, від сльози́ — моє око, ногу мою від спотика́ння.
9 Jag vill vandra för Herranom uti de lefvandes lande.
Я ходитиму перед обличчям Господнім на землях живих!
10 Jag tror, derföre talar jag; men jag varder svårliga plågad.
Я вірив, коли говорив: „Я сильно пригні́чений!“
11 Jag sade i min häpenhet: Alla menniskor äro lögnaktige.
Я сказав був у по́спіху: Кожна люди́на говорить неправду!“
12 Huru skall jag vedergälla Herranom alla hans välgerningar, som han mig gör?
Чим я відплачу́ Господе́ві за всі доброді́йства Його на мені?
13 Jag vill taga den helsosamma kalken, och predika Herrans Namn.
Я чашу спасі́ння прийму́, і прикли́чу Господнє Ім'я́!
14 Jag vill betala mina löften Herranom, för allt folk.
Прися́ги свої Господе́ві я ви́конаю перед усім наро́дом Його́!
15 Hans helgons död är dyr hållen för Herranom.
Дорога́ в очах Господа смерть богобі́йних Його!
16 O! Herre, jag är din tjenare; jag är din tjenare, dine tjenarinnos son; du hafver sönderslitit mina band.
О Господи, я бо Твій раб, я Твій раб, син Твоєї неві́льниці, — Ти кайда́ни мої розв'яза́в!
17 Dig vill jag offra tacksägelse, och predika Herrans Namn.
Я жертву подяки Тобі принесу́, і Господнім Ім'я́м буду кли́кати!
18 Jag vill betala mina löften Herranom, för allt hans folk;
Прися́ги свої Господе́ві я виконаю перед усім наро́дом Його,
19 Uti gårdarna åt Herrans hus, uti dig, Jerusalem. Halleluja.
на подві́р'ях Господнього Дому, посеред тебе, о Єрусалиме! Алілу́я!

< Psaltaren 116 >