Psaltaren 116

1 Det är mig ljuft, att Herren hörer mina röst och mina bön;

われヱホバを愛しむ そはわが聲とわが願望とをききたまへばなり

2 Att han böjer sina öron till mig; derföre vill jag åkalla honom i mina lifsdagar.

ヱホバみみを我にかたぶけたまひしが故に われ世にあらんかぎりヱホバを呼まつらむ

3 Dödsens snaror hade omfattat mig, och helvetes ångest hade råkat uppå mig; jag kom i jämmer och nöd. (Sheol h7585)

死の繩われをまとひ陰府のくるしみ我にのぞめり われは患難とうれへとにあへり (Sheol h7585)

4 Men jag åkallade Herrans Namn: O! Herre, fräls mina själ.

その時われヱホバの名をよべり ヱホバよ願くはわが霊魂をすくひたまへと

5 Herren är nådelig och rättfärdig, och vår Gud är barmhertig.

ヱホバは恩惠ゆたかにして公義ましませり われらの神はあはれみ深し

6 Herren bevarar de enfaldiga; när jag nederligger så hjelper han mig.

ヱホバは愚かなるものを護りたまふ われ卑くせられしがヱホバ我をすくひたまへり

7 Var nu åter tillfrids, min själ; ty Herren gör dig godt.

わが霊魂よなんぢの平安にかへれ ヱホバは豊かになんぢを待ひたまへばなり

8 Ty du hafver uttagit mina själ utu dödenom, mina ögon ifrå tårar, min fot ifrå fall.

汝はわがたましひを死より わが目をなみだより わが足を顛蹶よりたすけいだしたまひき

9 Jag vill vandra för Herranom uti de lefvandes lande.

われは活るものの國にてヱホバの前にあゆまん

10 Jag tror, derföre talar jag; men jag varder svårliga plågad.

われ大になやめりといひつつもなほ信じたり

11 Jag sade i min häpenhet: Alla menniskor äro lögnaktige.

われ惶てしときに云らく すべての人はいつはりなりと

12 Huru skall jag vedergälla Herranom alla hans välgerningar, som han mig gör?

我いかにしてその賜へるもろもろの恩惠をヱホバにむくいんや

13 Jag vill taga den helsosamma kalken, och predika Herrans Namn.

われ救のさかづきをとりてヱホバの名をよびまつらむ

14 Jag vill betala mina löften Herranom, för allt folk.

我すべての民のまへにてヱホバにわが誓をつくのはん

15 Hans helgons död är dyr hållen för Herranom.

ヱホバの聖徒の死はそのみまへにて貴とし

16 O! Herre, jag är din tjenare; jag är din tjenare, dine tjenarinnos son; du hafver sönderslitit mina band.

ヱホバよ誠にわれはなんぢの僕なり われはなんぢの婢女の子にして汝のしもべなり なんぢわが縲絏をときたまへり

17 Dig vill jag offra tacksägelse, och predika Herrans Namn.

われ感謝をそなへものとして汝にささげん われヱホバの名をよばん

18 Jag vill betala mina löften Herranom, för allt hans folk;

我すべての民のまへにてヱホバにわがちかひを償はん

19 Uti gårdarna åt Herrans hus, uti dig, Jerusalem. Halleluja.

ヱルサレムよ汝のなかにてヱホバのいへの大庭のなかにて此をつくのふべし ヱホバを讃まつれ