Psaltaren 116

1 Det är mig ljuft, att Herren hörer mina röst och mina bön;

Mwen renmen SENYÈ a, paske Li tande vwa m, avèk siplikasyon mwen yo.

2 Att han böjer sina öron till mig; derföre vill jag åkalla honom i mina lifsdagar.

Akoz Li te panche zòrèy Li bò kote m, pou sa, mwen va rele non Li pandan tout tan ke m viv.

3 Dödsens snaror hade omfattat mig, och helvetes ångest hade råkat uppå mig; jag kom i jämmer och nöd. (Sheol h7585)

Kòd lanmò yo te antoure m, e laperèz fòs lanmò te vini sou mwen. Mwen te jwenn twoub ak gwo tristès. (Sheol h7585)

4 Men jag åkallade Herrans Namn: O! Herre, fräls mina själ.

Alò, mwen te rele non SENYÈ a. O SENYÈ, mwen sipliye Ou, sove lavi mwen!

5 Herren är nådelig och rättfärdig, och vår Gud är barmhertig.

Ranpli ak gras ak ladwati, se SENYÈ a. Wi, Bondye nou an plen ak mizerikòd.

6 Herren bevarar de enfaldiga; när jag nederligger så hjelper han mig.

SENYÈ a toujou pwoteje moun senp yo. Mwen te abese mwen nèt e Li te sove mwen.

7 Var nu åter tillfrids, min själ; ty Herren gör dig godt.

Reprann repo ou, O nanm mwen, paske Bondye te aji nan bonte Li avèk ou.

8 Ty du hafver uttagit mina själ utu dödenom, mina ögon ifrå tårar, min fot ifrå fall.

Paske Ou te delivre nanm mwen devan lanmò, zye m pou m pa kriye, pye m pou m pa glise tonbe.

9 Jag vill vandra för Herranom uti de lefvandes lande.

Mwen va mache devan SENYÈ a nan peyi moun vivan an.

10 Jag tror, derföre talar jag; men jag varder svårliga plågad.

Mwen te kwè, pou sa mwen te di: “Mwen te vrèman aflije.”

11 Jag sade i min häpenhet: Alla menniskor äro lögnaktige.

Mwen te di nan mitan gwo twoub mwen yo: “Tout moun se mantè”.

12 Huru skall jag vedergälla Herranom alla hans välgerningar, som han mig gör?

Kisa mwen kapab bay a SENYÈ a Pou tout bonte Li anvè mwen?

13 Jag vill taga den helsosamma kalken, och predika Herrans Namn.

Mwen va leve wo koup sali a, e rele non SENYÈ a.

14 Jag vill betala mina löften Herranom, för allt folk.

Mwen va peye tout ve mwen yo anvè SENYÈ a. Wi, nan prezans tout pèp Li a!

15 Hans helgons död är dyr hållen för Herranom.

Byen chè nan zye SENYÈ a, se lanmò a fidèl Li yo.

16 O! Herre, jag är din tjenare; jag är din tjenare, dine tjenarinnos son; du hafver sönderslitit mina band.

O SENYÈ, anverite, mwen se sèvitè Ou. Mwen se sèvitè Ou, fis a sèvant Ou an. Ou fin lache kòd mwen yo.

17 Dig vill jag offra tacksägelse, och predika Herrans Namn.

A Ou menm, mwen va ofri yon sakrifis remèsiman, e va rele sou non SENYÈ a.

18 Jag vill betala mina löften Herranom, för allt hans folk;

Mwen va peye ve mwen yo a SENYÈ a. Wi, kite l fèt nan prezans a tout pèp Li a!

19 Uti gårdarna åt Herrans hus, uti dig, Jerusalem. Halleluja.

Nan lakou lakay SENYÈ a, nan mitan nou menm, O Jérusalem, Louwe SENYÈ a!