< Psaltaren 116 >

1 Det är mig ljuft, att Herren hörer mina röst och mina bön;
Melɔ̃ Yehowa, elabena ese nye gbe; ese nye avifafa be wonekpɔ nublanui nam.
2 Att han böjer sina öron till mig; derföre vill jag åkalla honom i mina lifsdagar.
Esi wòtrɔ to ɖe gbɔnye ta la, mayɔe zi ale si mele agbe.
3 Dödsens snaror hade omfattat mig, och helvetes ångest hade råkat uppå mig; jag kom i jämmer och nöd. (Sheol h7585)
Ku ƒe kawo blam, eye tsiẽƒe ƒe vevesese va dzinye. Hiã tum, eye nuxaxa va dzinye. (Sheol h7585)
4 Men jag åkallade Herrans Namn: O! Herre, fräls mina själ.
Tete meyɔ Yehowa ƒe ŋkɔ be, “O! Yehowa, ɖem!”
5 Herren är nådelig och rättfärdig, och vår Gud är barmhertig.
Yehowa nye amenuvetɔ kple dzɔdzɔetɔ; míaƒe Mawu la yɔ fũu kple nublanuikpɔkpɔ.
6 Herren bevarar de enfaldiga; när jag nederligger så hjelper han mig.
Yehowa kpɔa ame siwo fa tu le dzi me la ta; esi menɔ hiahiã gã aɖe me la, eɖem le eme.
7 Var nu åter tillfrids, min själ; ty Herren gör dig godt.
O! Luʋɔnye, gagbɔ ɖe eme, elabena Yehowa nyo dɔ me na wò.
8 Ty du hafver uttagit mina själ utu dödenom, mina ögon ifrå tårar, min fot ifrå fall.
O! Yehowa, wòe ɖe nye luʋɔ tso ku me, nye ŋkuwo tso aɖatsi si me, nye afɔwo tso anyidzedze me;
9 Jag vill vandra för Herranom uti de lefvandes lande.
be mate ŋu azɔ le Yehowa ŋkume le agbagbeawo ƒe anyigba dzi.
10 Jag tror, derföre talar jag; men jag varder svårliga plågad.
Mexɔe se, eya ta megblɔ be, “Wokaa hiãm ŋutɔ.”
11 Jag sade i min häpenhet: Alla menniskor äro lögnaktige.
Eye le nye moya me, megblɔ be, “Amegbetɔwo katã nye aʋatsokalawo.”
12 Huru skall jag vedergälla Herranom alla hans välgerningar, som han mig gör?
Aleke mawɔ aɖo dɔmenyo siwo katã Yehowa wɔ nam la teƒe nɛ?
13 Jag vill taga den helsosamma kalken, och predika Herrans Namn.
Makɔ xɔxɔ ƒe kplu la ɖe dzi, eye mayɔ Yehowa ƒe ŋkɔ.
14 Jag vill betala mina löften Herranom, för allt folk.
Maxe nye adzɔgbeɖefe na Yehowa le eƒe dukɔ blibo la ŋkume.
15 Hans helgons död är dyr hållen för Herranom.
Eƒe ame kɔkɔewo ƒe ku nye nu xɔasi le Yehowa ŋkume.
16 O! Herre, jag är din tjenare; jag är din tjenare, dine tjenarinnos son; du hafver sönderslitit mina band.
O! Yehowa, menye wò dɔla vavã, wò dɔlae menye, wò subɔla ƒe viŋutsue menye, eye nèɖem tso nye gakɔsɔkɔsɔ siwo blam la me.
17 Dig vill jag offra tacksägelse, och predika Herrans Namn.
Masa akpedavɔ na wò, eye mayɔ Yehowa ƒe ŋkɔ.
18 Jag vill betala mina löften Herranom, för allt hans folk;
Maxe nye adzɔgbeɖefe na Yehowa, le eƒe dukɔ blibo la ŋkume,
19 Uti gårdarna åt Herrans hus, uti dig, Jerusalem. Halleluja.
le Yehowa ƒe aƒe ƒe xɔxɔnuwo, le mia dome, o Yerusalem. Mikafu Yehowa.

< Psaltaren 116 >