< Psaltaren 116 >

1 Det är mig ljuft, att Herren hörer mina röst och mina bön;
Ka huithuinah ol te BOEIPA loh a yaak coeng dongah ka lungnah.
2 Att han böjer sina öron till mig; derföre vill jag åkalla honom i mina lifsdagar.
Kai taengla a hna a kaeng dongah ka hing tue khuiah ka khue ni.
3 Dödsens snaror hade omfattat mig, och helvetes ångest hade råkat uppå mig; jag kom i jämmer och nöd. (Sheol h7585)
Dueknah rhuihet neh saelkhui longcaek loh kai n'caeng. Citcai loh kai m'hmuh tih kothae loh m'vuei. (Sheol h7585)
4 Men jag åkallade Herrans Namn: O! Herre, fräls mina själ.
Te vaengah, “Aw BOEIPA ka hinglu he poenghal sak lah,” tila BOEIPA ming te ka khue.
5 Herren är nådelig och rättfärdig, och vår Gud är barmhertig.
Lungvatnah BOEIPA tah dueng tih mamih kah Pathen loh a haidam.
6 Herren bevarar de enfaldiga; när jag nederligger så hjelper han mig.
BOEIPA loh hlangyoe a ngaithuen. Ka tlayae vaengah kai n'khang.
7 Var nu åter tillfrids, min själ; ty Herren gör dig godt.
BOEIPA loh nang ham a phai coeng dongah aw ka hinglu na ngolbuel la ha mael laeh.
8 Ty du hafver uttagit mina själ utu dödenom, mina ögon ifrå tårar, min fot ifrå fall.
Ka hinglu he dueknah lamkah, ka mik he mikphi lamkah, ka kho khaw thuihkoek dong lamkah nan pumcum sak.
9 Jag vill vandra för Herranom uti de lefvandes lande.
Te dongah mulhing khohmuen kah BOEIPA mikhmuh ah ka pongpa van ni.
10 Jag tror, derföre talar jag; men jag varder svårliga plågad.
Kai loh, “Ka tholh tangkik,” ka ti vaengah pataeng ka tangnah.
11 Jag sade i min häpenhet: Alla menniskor äro lögnaktige.
Kai loh ka tamto vaengah, “Hlang boeih he laithae ni,” ka ti.
12 Huru skall jag vedergälla Herranom alla hans välgerningar, som han mig gör?
Kai ham a thennah boeih he BOEIPA taengah metlam ka thuung eh?
13 Jag vill taga den helsosamma kalken, och predika Herrans Namn.
Khangnah boengloeng te ka pom vetih BOEIPA ming te ka khue ni.
14 Jag vill betala mina löften Herranom, för allt folk.
BOEIPA taengkah ka olcaeng te a pilnam boeih kah mikhmuh ah ka thuung pawn ni.
15 Hans helgons död är dyr hållen för Herranom.
A hlangcim rhoek kah dueknah he BOEIPA mikhmuh ah vang.
16 O! Herre, jag är din tjenare; jag är din tjenare, dine tjenarinnos son; du hafver sönderslitit mina band.
Aw BOEIPA, kai he na sal pai ni. Na salnu kah a ca, na sal kai he, ka kuelrhui lamloh nan hlam.
17 Dig vill jag offra tacksägelse, och predika Herrans Namn.
Nang taengah uemonah hmueih ka nawn vetih BOEIPA ming te ka khue ni.
18 Jag vill betala mina löften Herranom, för allt hans folk;
BOEIPA taengkah ka olcaeng te a pilnam boeih kah mikhmuh ah,
19 Uti gårdarna åt Herrans hus, uti dig, Jerusalem. Halleluja.
BOEIPA im vongup neh Jerusalem nang khuiah ka thuung pawn ni. BOEIPA tah thangthen uh.

< Psaltaren 116 >