Psaltaren 115
1 Icke oss, Herre, icke oss, utan dino Namne, gif ärona, för dina nåde och sannings skull.
Non nobis, Domine, non nobis, sed nomini tuo da gloriam:
2 Hvi skulle Hedningarna säga: Hvar är nu deras Gud?
super misericordia tua et veritate tua; nequando dicant gentes: Ubi est Deus eorum?
3 Men vår Gud är i himmelen; han kan göra hvad han vill.
Deus autem noster in cælo; omnia quæcumque voluit fecit.
4 Men deras afgudar äro silfver och guld, med menniskors händer gjorde.
Simulacra gentium argentum et aurum, opera manuum hominum.
5 De hafva mun, och tala intet; de hafva ögon, och se intet.
Os habent, et non loquentur; oculos habent, et non videbunt.
6 De hafva öron, och höra intet; de hafva näso, och lukta intet.
Aures habent, et non audient; nares habent, et non odorabunt.
7 De hafva händer, och taga intet; fötter hafva de, och gå intet; och tala intet genom deras hals.
Manus habent, et non palpabunt; pedes habent, et non ambulabunt; non clamabunt in gutture suo.
8 De som sådana göra, äro likaså, alle de som hoppas uppå dem.
Similes illis fiant qui faciunt ea, et omnes qui confidunt in eis.
9 Men Israel hoppes uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
Domus Israël speravit in Domino; adjutor eorum et protector eorum est.
10 Aarons hus hoppes uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
Domus Aaron speravit in Domino; adjutor eorum et protector eorum est.
11 De der Herran frukta, hoppes ock uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
Qui timent Dominum speraverunt in Domino; adjutor eorum et protector eorum est.
12 Herren tänker uppå oss, och välsignar oss; han välsignar Israels hus, han välsignar Aarons hus.
Dominus memor fuit nostri, et benedixit nobis. Benedixit domui Israël; benedixit domui Aaron.
13 Han välsignar dem som frukta Herran, både små och stora.
Benedixit omnibus qui timent Dominum, pusillis cum majoribus.
14 Herren välsigne eder, ju mer och mer, eder och edor barn.
Adjiciat Dominus super vos, super vos et super filios vestros.
15 I ären Herrans välsignade, den himmel och jord gjort hafver.
Benedicti vos a Domino, qui fecit cælum et terram.
16 Himmelen allt omkring är Herrans; men jordena hafver han gifvit menniskors barnom.
Cælum cæli Domino; terram autem dedit filiis hominum.
17 De döde kunna dig, Herre, intet lofva; ej heller de som nederfara i det stilla;
Non mortui laudabunt te, Domine, neque omnes qui descendunt in infernum: (questioned)
18 Utan vi lofve Herran, ifrå nu och i evighet. Halleluja.
sed nos qui vivimus, benedicimus Domino, ex hoc nunc et usque in sæculum.]
