Psaltaren 115

1 Icke oss, Herre, icke oss, utan dino Namne, gif ärona, för dina nåde och sannings skull.

Non a noi, o Eterno, non a noi, ma al tuo nome da’ gloria, per la tua benignità e per la tua fedeltà!

2 Hvi skulle Hedningarna säga: Hvar är nu deras Gud?

Perché direbbero le nazioni: Dov’è il loro Dio?

3 Men vår Gud är i himmelen; han kan göra hvad han vill.

Ma il nostro Dio è nei cieli; egli fa tutto ciò che gli piace.

4 Men deras afgudar äro silfver och guld, med menniskors händer gjorde.

I loro idoli sono argento ed oro, opera di mano d’uomo.

5 De hafva mun, och tala intet; de hafva ögon, och se intet.

Hanno bocca e non parlano, hanno occhi e non vedono,

6 De hafva öron, och höra intet; de hafva näso, och lukta intet.

hanno orecchi e non odono, hanno naso e non odorano,

7 De hafva händer, och taga intet; fötter hafva de, och gå intet; och tala intet genom deras hals.

hanno mani e non toccano, hanno piedi e non camminano, la loro gola non rende alcun suono.

8 De som sådana göra, äro likaså, alle de som hoppas uppå dem.

Come loro sian quelli che li fanno, tutti quelli che in essi confidano.

9 Men Israel hoppes uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.

O Israele, confida nell’Eterno! Egli è il loro aiuto e il loro scudo.

10 Aarons hus hoppes uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.

O casa d’Aaronne, confida nell’Eterno! Egli è il loro aiuto e il loro scudo.

11 De der Herran frukta, hoppes ock uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.

O voi che temete l’Eterno, confidate nell’Eterno! Egli è il loro aiuto e il loro scudo.

12 Herren tänker uppå oss, och välsignar oss; han välsignar Israels hus, han välsignar Aarons hus.

L’Eterno si è ricordato di noi; egli benedirà, sì, benedirà la casa d’Israele, benedirà la casa d’Aaronne,

13 Han välsignar dem som frukta Herran, både små och stora.

benedirà quelli che temono l’Eterno, piccoli e grandi.

14 Herren välsigne eder, ju mer och mer, eder och edor barn.

L’Eterno vi moltiplichi le sue grazie, a voi ed ai vostri figliuoli.

15 I ären Herrans välsignade, den himmel och jord gjort hafver.

Siate benedetti dall’Eterno, che ha fatto il cielo e la terra.

16 Himmelen allt omkring är Herrans; men jordena hafver han gifvit menniskors barnom.

I cieli sono i cieli dell’Eterno, ma la terra l’ha data ai figliuoli degli uomini.

17 De döde kunna dig, Herre, intet lofva; ej heller de som nederfara i det stilla;

Non sono i morti che lodano l’Eterno, né alcuno di quelli che scendono nel luogo del silenzio;

18 Utan vi lofve Herran, ifrå nu och i evighet. Halleluja.

ma noi benediremo l’Eterno da ora in perpetuo. Alleluia.