Psaltaren 115
1 Icke oss, Herre, icke oss, utan dino Namne, gif ärona, för dina nåde och sannings skull.
Not to us, O Lord, not to us; but to thy name give glory.
2 Hvi skulle Hedningarna säga: Hvar är nu deras Gud?
For thy mercy, and for thy truth’s sake: lest the gentiles should say: Where is their God?
3 Men vår Gud är i himmelen; han kan göra hvad han vill.
But our God is in heaven: he hath done all things whatsoever he would.
4 Men deras afgudar äro silfver och guld, med menniskors händer gjorde.
The idols of the gentiles are silver and gold, the works of the hands of men.
5 De hafva mun, och tala intet; de hafva ögon, och se intet.
They have mouths and speak not: they have eyes and see not.
6 De hafva öron, och höra intet; de hafva näso, och lukta intet.
They have ears and hear not: they have noses and smell not.
7 De hafva händer, och taga intet; fötter hafva de, och gå intet; och tala intet genom deras hals.
They have hands and feel not: they have feet and walk not: neither shall they cry out through their throat.
8 De som sådana göra, äro likaså, alle de som hoppas uppå dem.
Let them that make them become like unto them: and all such as trust in them.
9 Men Israel hoppes uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
The house of Israel hath hoped in the Lord: he is their helper and their protector.
10 Aarons hus hoppes uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
The house of Aaron hath hoped in the Lord: he is their helper and their protector.
11 De der Herran frukta, hoppes ock uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
They that fear the Lord hath hoped in the Lord: he is their helper and their protector.
12 Herren tänker uppå oss, och välsignar oss; han välsignar Israels hus, han välsignar Aarons hus.
The Lord hath been mindful of us, and hath blessed us. He hath blessed the house of Israel: he hath blessed the house of Aaron.
13 Han välsignar dem som frukta Herran, både små och stora.
He hath blessed all that fear the Lord, both little and great.
14 Herren välsigne eder, ju mer och mer, eder och edor barn.
May the Lord add blessings upon you: upon you, and upon your children.
15 I ären Herrans välsignade, den himmel och jord gjort hafver.
Blessed be you of the Lord, who made heaven and earth.
16 Himmelen allt omkring är Herrans; men jordena hafver han gifvit menniskors barnom.
The heaven of heaven is the Lord’s: but the earth he has given to the children of men.
17 De döde kunna dig, Herre, intet lofva; ej heller de som nederfara i det stilla;
The dead shall not praise thee, O Lord: nor any of them that go down to hell. (questioned)
18 Utan vi lofve Herran, ifrå nu och i evighet. Halleluja.
But we that live bless the Lord: from this time now and for ever.
