< Psaltaren 114 >
1 Då Israel ut ur Egypten drog, Jacobs hus ifrå främmande folk.
Quando Israel saiu do Egito, [quando] a casa de Jacó [saiu] de um povo estrangeiro,
2 Då vardt Juda hans helgedom, Israel hans välde.
Judá se tornou seu santuário, [e] Israel os seus domínios.
3 Hafvet såg det, och flydde; Jordanen vände tillbaka.
O mar viu, e fugiu; e o Jordão recuou.
4 Bergen sprungo såsom lamb; högarna såsom ung får.
Os montes saltaram como carneiros, os morros como cordeiros.
5 Hvad var dig, du haf, att du flydde; och du Jordan, att du tillbakavände?
O que houve, ó mar, que fugiste? Ó Jordão, que recuaste?
6 I berg, att I sprungen såsom lamb; I högar, såsom ung får?
Ó montes, que saltastes como carneiros? Ó morros, como cordeiros?
7 För Herranom bäfvade jorden, för Jacobs Gud;
Trema tu, ó terra, pela presença do Senhor, pela presença do Deus de Jacó,
8 Den bergsklipporna förvandlar uti vattusjöar, och stenen i vattukällor.
Que tornou a rocha em lago de águas; ao pedregulho em fonte de águas.