Psaltaren 114

1 Då Israel ut ur Egypten drog, Jacobs hus ifrå främmande folk.

Quando Israele uscì dall’Egitto, e la casa di Giacobbe di fra un popolo dal linguaggio strano,

2 Då vardt Juda hans helgedom, Israel hans välde.

Giuda divenne il santuario dell’Eterno; Israele, suo dominio.

3 Hafvet såg det, och flydde; Jordanen vände tillbaka.

Il mare lo vide e fuggì, il Giordano tornò addietro.

4 Bergen sprungo såsom lamb; högarna såsom ung får.

I monti saltarono come montoni, i colli come agnelli.

5 Hvad var dig, du haf, att du flydde; och du Jordan, att du tillbakavände?

Che avevi, o mare, che fuggisti? E tu, Giordano, che tornasti addietro?

6 I berg, att I sprungen såsom lamb; I högar, såsom ung får?

E voi, monti, che saltaste come montoni, e voi, colli, come agnelli?

7 För Herranom bäfvade jorden, för Jacobs Gud;

Trema, o terra, alla presenza del Signore, alla presenza dell’Iddio di Giacobbe,

8 Den bergsklipporna förvandlar uti vattusjöar, och stenen i vattukällor.

che mutò la roccia in istagno, il macigno in sorgente d’acqua.