Psaltaren 113

1 Halleluja. Lofver, I Herrans tjenare, lofver Herrans Namn.

Ra Anumzamofo agi'a ahentesga hanune! Ra Anumzamofo eri'za vahe'mota Anumzamofo agi'a ahentesga hiho. Ra Anumzamofo agi'a ahentesga hiho.

2 Lofvadt vare Herrans Namn, ifrå nu och i evighet.

Menine henkanena Ra Anumzamofo agigura muse hunte vava huta vanune.

3 Ifrå solenes uppgång, allt intill nedergången, vare Herrans Namn lofvadt.

Zage hanatitegati vuno zage fretegama vanigeta, maka vahe'mota, Ra Anumzamofo agi'a husga huntesune.

4 Herren är hög öfver alla Hedningar; hans ära går så vidt som himmelen är.

Ra Anumzamo'a onagamu mani'neno, maka ama mopafi vahera kegava hu'negeno, Agri konarari masa zamo'a mona agatereno amenagame mareri'ne.

5 Hvilken är såsom Herren vår Gud, den sig så högt satt hafver?

Ina vahe'mo Ra Anumzana tagri Anumzamo'ma tra'are'ma manisgama hu'nea Anumzankna vahera mani'ne?

6 Och ser uppå det nedriga, i himmelen och på jordene;

Ana Anumzamo'a onagame mani'neno kefenkateno monane mopanena nege.

7 Den som den ringa upprättar utu stoftet, och upplyfter den fattiga utu träcken;

Zamunte omne vahe'ma kugusopafima mase'nazana Anumzamo'a zamavazu huno zamazeri o'netino, maka zanku'ma atupa'ma nehaza vahe'ma ta'nefapima mani'nazana zamavaresga nehie.

8 Att han skall sätta honom bredovid Förstar, vid hans folks Förstar;

Ana huteno kva vahe'mofo trate zamantege'za, agri vahe'ma kegavama nehaza ugota kva vahe'mo'zama nemaniza tva'ontera nemanize.

9 Den der låter den ofruktsamma bo i huset, att hon en glad barnamoder varder! Halleluja.

Mofavre onte naravo ara mofavre amigeno rama'a mofavre nenteno, tusi muse nehie. Ra Anumzamo'a ra agia erisie.