Psaltaren 112

1 Halleluja. Säll är den som Herran fruktar, den som stor lust hafver till hans bud.

Hallelujah. Happy is the man that feareth the Lord, that greatly delighteth in his commandments.

2 Hans säd skall väldig vara på jordene; de frommas slägte skall välsignadt varda.

His seed shall be mighty upon earth: the generation of the upright shall be blessed.

3 Rikedom och ymnoghet skall vara i hans hus, och hans rättfärdighet blifver evinnerliga.

Plenty and riches shall be in his house, and his righteousness shall endure for ever.

4 Dem fromma går ljus upp i mörkret, af den nådeliga, barmhertiga och rättfärdiga.

There ariseth in the darkness a light to the upright: he is gracious, and merciful, and righteous.

5 Säll är den som barmhertig är, och gerna lånar; och lagar så sina saker, att han ingom orätt gör.

Well will it be with the man who is kind, and lendeth: he will guide his affairs with justice.

6 Ty han skall blifva evinnerliga; den rättfärdige skall aldrig förgäten varda.

Surely unto eternity shall he not be moved: in everlasting remembrance shall the righteous be held.

7 När en plåga kommer, fruktar han sig intet; hans hjerta hoppas stadeliga uppå Herran.

Of an evil report shall he not be afraid: his heart is firm, trusting in the Lord.

8 Hans hjerta är tröst, och fruktar sig intet, tilldess han på sina fiendar lust ser.

Well supported is his heart, he shall not be afraid, until he looketh on [the punishment of] his assailants.

9 Han utströr, och gifver dem fattigom; hans rättfärdighet blifver evinnerliga; hans horn skall upphöjdt varda med äro.

He distributeth, he giveth to the needy: his righteousness endureth for ever; his horn shall be exalted in honor.

10 Den ogudaktige skall det se, och honom skall förtrytat; sina tänder skall han bita tillsamman, och förgås; ty hvad de ogudaktige gerna vilja, det blifver omintet.

The wicked shall see it, and be vexed; he will gnash with his teeth, and melt away: the longing of the wicked shall perish.