Psaltaren 111

1 Halleluja. Jag tackar Herranom af allo hjerta, uti de frommas råd, och i församlingene.

Hvalim te, Gospode, od svega srca na vijeæu pravednièkom i na saboru.

2 Store äro Herrans verk; den som uppå dem aktar, hafver lust deraf.

Velika su djela Gospodnja, draga svima koji ih ljube.

3 Hvad han skickar, det är lofligit och härligit, och hans rättfärdighet blifver evinnerliga.

Djelo je njegovo slava i krasota, i pravda njegova traje dovijeka.

4 Han hafver gjort en åminnelse till sina under, den nådelige och barmhertige Herren.

Èudesa je svoja uèinio da se ne zaborave; dobar je i milostiv Gospod.

5 Han gifver mat dem som frukta honom; han tänker evinnerliga uppå sitt förbund.

Hranu daje onima koji ga se boje, pamti uvijek zavjet svoj.

6 Han låter förkunna små väldiga gerningar sino folke, att han skall gifva dem Hedningarnas arf.

Silu djela svojih javio je narodu svojemu davši im našljedstvo naroda.

7 Hans händers verk äro sanning och rätt; all hans bud äro rättsinnige.

Djela su ruku njegovijeh istina i pravda; vjerne su sve zapovijesti njegove;

8 De blifva vid magt alltid och evinnerliga, och ske troliga och redeliga.

Tvrde su za vavijek vijeka, osnovane na istini i pravdi.

9 Han sänder sino folke förlossning; han lofvar, att hans förbund skall evinnerliga blifva; heligt och förskräckeligit är hans Namn.

Izbavljenje posla narodu svojemu; postavi zavavijek zavjet svoj. Ime je njegovo sveto, i valja mu se klanjati.

10 Herrans fruktan är vishetenes begynnelse; det är ett godt förstånd, den derefter gör; hans lof blifver evinnerliga.

Poèetak je mudrosti strah Gospodnji; dobra su razuma svi koji ih tvore. Hvala njegova traje dovijeka.