Psaltaren 111

1 Halleluja. Jag tackar Herranom af allo hjerta, uti de frommas råd, och i församlingene.

Pak ne Jehova Nyasaye! Abiro miyo Jehova Nyasaye duongʼ gi chunya duto, abiro miye duongʼ e buch joma kare kendo e dier chokruok.

2 Store äro Herrans verk; den som uppå dem aktar, hafver lust deraf.

Tije Jehova Nyasaye dongo adier; joma mor kodgi osiko kaparo kuomgi.

3 Hvad han skickar, det är lofligit och härligit, och hans rättfärdighet blifver evinnerliga.

Timbene nigi duongʼ kod luor, kendo timne makare osiko nyaka chiengʼ.

4 Han hafver gjort en åminnelse till sina under, den nådelige och barmhertige Herren.

Omiyo waparo kuom honni mage; nikech Jehova Nyasaye ngʼwon kendo okecho ji.

5 Han gifver mat dem som frukta honom; han tänker evinnerliga uppå sitt förbund.

Ochiwo chiemo ne joma omiye luor, kendo oparo singruok mare nyaka chiengʼ.

6 Han låter förkunna små väldiga gerningar sino folke, att han skall gifva dem Hedningarnas arf.

Osenyiso joge tekre kuom gik motimo komiyogi lope mag ogendini moko.

7 Hans händers verk äro sanning och rätt; all hans bud äro rättsinnige.

Tije motimo gi lwetene nikare kendo beyo kendo buchene duto inyalo geno.

8 De blifva vid magt alltid och evinnerliga, och ske troliga och redeliga.

Gingirore kendo ok gilokre mochwere manyaka chiengʼ, nikech osetimgi gi adiera kendo moriere.

9 Han sänder sino folke förlossning; han lofvar, att hans förbund skall evinnerliga blifva; heligt och förskräckeligit är hans Namn.

Ne ochiwo warruok ne joge, kendo ne oguro singruokne mosiko; nyinge ler kendo lich miwuoro.

10 Herrans fruktan är vishetenes begynnelse; det är ett godt förstånd, den derefter gör; hans lof blifver evinnerliga.

Luoro Jehova Nyasaye e chakruok mar rieko; ji duto moluwo buchene nigi winjo maber. En kende ema owinjore yudo pak manyaka chiengʼ.