Psaltaren 110

1 En Psalm Davids. Herren sade till min Herra: Sätt dig på mina högra hand, tilldess jag lägger dina fiendar till din fotapall.

Av David, ein salme. Herren sagde til min herre: «Set deg ved mi høgre hand, til dess eg legg dine fiendar til skammel for dine føter!»

2 Herren skall sända dins rikes spiro utaf Zion; var rådandes ibland dina fiendar.

Ditt veldes kongsstav skal Herren retta ut frå Sion; ver herre midt imillom dine fiendar!

3 Efter din seger skall ditt folk välviljeliga offra dig i heligo prydning; dine barn varda dig födde såsom daggen af morgonrodnaden.

Ditt folk møter viljugt fram på ditt veldes dag; i heilagt skrud kjem din ungdom til deg som dogg or fanget på morgonroden.

4 Herren hafver svorit, och honom skall det intet ångra: Du äst en Prest evinnerliga, efter Melchisedeks sätt.

Herren hev svore, og han skal ikkje angra det: «Du er prest til æveleg tid etter Melkisedeks vis.»

5 Herren på dine högra hand skall slå Konunga i sine vredes tid.

Herren ved di høgre hand knasar kongar den dag han vreidest.

6 Han skall döma ibland Hedningarna; han skall göra stora slagtningar. Han skall sönderkrossa hufvudet öfver stor land.

Han dømer millom heidningarne, fyller upp med lik, han knasar hovud utyver den vide jord.

7 Han skall dricka af bäcken på vägenom, derföre skall han upphäfva hufvudet.

Or bekken drikk han på vegen, difor lyfter han hovudet høgt.