< Psaltaren 110 >
1 En Psalm Davids. Herren sade till min Herra: Sätt dig på mina högra hand, tilldess jag lägger dina fiendar till din fotapall.
David ih Saam laa. Angraeng mah ka Angraeng khaeah, Na misanawk na khok koenghaih ah ka sah boih ai karoek to, ka bantang bangah anghnu ah, tiah a naa.
2 Herren skall sända dins rikes spiro utaf Zion; var rådandes ibland dina fiendar.
Angraeng mah na thacakhaih cunghet to Zion hoiah patoeh ueloe, na misanawk salakah uk tih.
3 Efter din seger skall ditt folk välviljeliga offra dig i heligo prydning; dine barn varda dig födde såsom daggen af morgonrodnaden.
Na thacakhaih hoi na ukhaih niah na lensawkhaih to nang ih kaminawk hnu o tih, nang loe kaciim thacakhaih hoiah nam thoep ueloe, akhawnbang ih zok thung hoiah na tha ohhaih dantui to na tawn tih.
4 Herren hafver svorit, och honom skall det intet ångra: Du äst en Prest evinnerliga, efter Melchisedeks sätt.
Angraeng mah sak ih lokkamhaih loe amkhrai let mak ai boeh; Melkhizadek baktiah Nang loe dungzan khoek to qaima ah na oh boeh.
5 Herren på dine högra hand skall slå Konunga i sine vredes tid.
Na bantang bangah kaom Angraeng loe palungphuihaih niah siangpahrangnawk to bop tih.
6 Han skall döma ibland Hedningarna; han skall göra stora slagtningar. Han skall sönderkrossa hufvudet öfver stor land.
Anih mah Sithaw panoek ai kaminawk to lokcaek ueloe, ahmuen kruekah kaminawk ih qok to omsak tih; prae congca ukkungnawk to ahmaa caasak tih.
7 Han skall dricka af bäcken på vägenom, derföre skall han upphäfva hufvudet.
Anih loe loklam taeng ih vacong tui to nae ueloe, lu to phok tahang tih.