Psaltaren 109
1 En Psalm Davids, till att föresjunga. Gud, mitt lof, tig icke;
(다윗의 시. 영장으로 한 노래) 나의 찬송하는 하나님이여, 잠잠하지 마옵소서
2 Ty de hafva upplåtit sin ogudaktiga och falska mun emot mig, och tala emot mig med falska tungor.
대저 저희가 악한 입과 궤사한 입을 열어 나를 치며 거짓된 혀로 내게 말하며
3 Och de tala hätskeliga emot mig allestäds, och strida emot mig utan sak.
또 미워하는 말로 나를 두르고 무고히 나를 공격하였나이다
4 Derföre, att jag älskar dem, äro de emot mig; men jag beder.
나는 사랑하나 저희는 도리어 나를 대적하니 나는 기도할 뿐이라
5 De bevisa mig ondt för godt, och hat för min kärlek.
저희가 악으로 나의 선을 갚으며 미워함으로 나의 사랑을 갚았사오니
6 Sätt ogudaktiga öfver honom, och Satan stånde på hans högra hand.
악인으로 저를 제어하게 하시며 대적으로 그 오른편에 서게 하소서
7 Den som sig af honom lära låter, hans lefverne vare ogudaktigt, och hans bön vare synd.
저가 판단을 받을 때에 죄를 지고 나오게 하시며 그 기도가 죄로 변케 하시며
8 Varde hans dagar få, och hans ämbete tage en annar.
그 년수를 단촉케 하시며 그 직분을 타인이 취하게 하시며
9 Varde hans barn faderlös, och hans hustru enka.
그 자녀는 고아가 되고 그 아내는 과부가 되며
10 Hans barn gånge husvill och tigge, och söke, såsom de der förderfvade äro.
그 자녀가 유리 구걸하며 그 황폐한 집을 떠나 빌어먹게 하소서
11 De ockrare utsuge allt det han hafver, och de främmande bortröfve hans gods.
고리대금하는 자로 저의 소유를 다 취하게 하시며 저의 수고한 것을 외인이 탈취하게 하시며
12 Och ingen bevise honom godt, och ingen förbarme sig öfver hans faderlösa.
저에게 은혜를 계속할 자가 없게 하시며 그 고아를 연휼할 자도 없게 하시며
13 Hans efterkommande varde utrotade; deras namn varde i androm led utplånad.
그 후사가 끊어지게 하시며 후대에 저희 이름이 도말되게 하소서
14 På hans fäders missgerning varde tänkt för Herranom, och hans moders synd varde intet utplånad.
여호와는 그 열조의 죄악을 기억하시며 그 어미의 죄를 도말하지마시고
15 Herren låte dem aldrig komma utu sin ögnasyn, och deras åminnelse varde utrotad på jordene;
그 죄악을 항상 여호와 앞에 있게 하사 저희 기념을 땅에서 끊으소서
16 Derföre att han så platt ingen barmhertighet hade; utan förföljde den elända och fattiga, och den bedröfvada, till att dräpa honom.
저가 긍휼히 여길 일을 생각지 아니하고 가난하고 궁핍한 자와 마음이 상한 자를 핍박하여 죽이려 한 연고니이다
17 Och han ville hafva förbannelse, den skall ock komma honom; han ville icke välsignelse, så skall hon ock vara långt ifrå honom.
저가 저주하기를 좋아하더니 그것이 자기에게 임하고 축복하기를 기뻐 아니하더니 복이 저를 멀리 떠났으며
18 Och han drog förbannelse uppå sig, såsom sina skjorto; och hon är ingången i hans inelfver, såsom vatten, och såsom olja uti hans ben.
또 저주하기를 옷 입듯하더니 저주가 물같이 그 내부에 들어가며 기름 같이 그 뼈에 들어갔나이다
19 Hon varde honom såsom en klädnad, den han uppå sig hafver, och såsom ett bälte, der han allestädes omgjordar sig med.
저주가 그 입는 옷 같고 항상 띠는 띠와 같게 하소서
20 Alltså ske dem af Herranom, som mig emot äro, och tala ondt emot mina själ.
이는 대적 곧 내 영혼을 대적하여 악담하는 자가 여호와께 받는 보응이니이다
21 Men du, Herre, Herre, var du med mig för ditt Namns skull; ty din nåd är min tröst, fräls mig.
주 여호와여, 주의 이름을 인하여 나를 선대하시며 주의 인자하심이 선함을 인하여 나를 건지소서
22 Ty jag är fattig och elände; mitt hjerta är bedröfvadt i mig.
나는 가난하고 궁핍하여 중심이 상함이니이다
23 Jag går bort såsom en skugge, den fördrifven varder, och varder förjagad såsom gräshoppor.
나의 가는 것은 석양 그림자 같고 또 메뚜기 같이 불려가오며
24 Min knä äro svage af fasto, och mitt kött är magert, och hafver ingen fetma.
금식함을 인하여 내 무릎은 약하고 내 육체는 수척하오며
25 Och jag måste vara deras begabberi; när de se mig, rista de sitt hufvud.
나는 또 저희의 훼방거리라 저희가 나를 본즉 머리를 흔드나이다
26 Gör mig bistånd, Herre, min Gud; hjelp mig efter dina nåd;
여호와 나의 하나님이여, 나를 도우시며 주의 인자하심을 좇아 나를 구원하소서
27 Att de måga förnimma, att det är din hand; att du, Herre, detta gör.
이것이 주의 손인 줄을 저희로 알게 하소서 여호와께서 이를 행하셨나이다
28 Förbanna de, så välsigna du; sätta de sig emot mig, så varde de till skam; men din tjenare glädje sig.
저희는 저주하여도 주는 내게 복을 주소서! 저희는 일어날 때에 수치를 당할지라도 주의 종은 즐거워하리이다
29 Mine motståndare varde med försmädelse beklädde, och varde med sine skam öfvertäckte, såsom med en kjortel.
나의 대적으로 욕을 옷입듯하게 하시며 자기 수치를 겉옷 같이 입게 하소서
30 Jag vill mycket tacka Herranom med min mun, och lofva honom ibland många.
내가 입으로 여호와께 크게 감사하며 무리 중에서 찬송하리니
31 Ty han står dem fattiga på högra handene, att han skall hjelpa honom ifrå dem som hans lif fördöma.
저가 궁핍한 자의 우편에 서사 그 영혼을 판단하려 하는 자에게 구원하실 것임이로다
