< Psaltaren 109 >

1 En Psalm Davids, till att föresjunga. Gud, mitt lof, tig icke;
Ayaw pagpakahilum, Oh Dios, sa akong pagdayeg;
2 Ty de hafva upplåtit sin ogudaktiga och falska mun emot mig, och tala emot mig med falska tungor.
Kay ang baba sa tawong dautan, ug ang baba sa limbongan ilang ginga-nga batok kanako: Nanagsulti (sila) batok kanako nga may dila nga bakakon.
3 Och de tala hätskeliga emot mig allestäds, och strida emot mig utan sak.
Ila akong gilikusan usab sa mga pulong sa pagdumot, Ug nakig-away (sila) batok kanako sa walay gipasikaran.
4 Derföre, att jag älskar dem, äro de emot mig; men jag beder.
Tungod sa akong gugma nahimo silang mga kabatok ko. Apan ako nagatugyan sa akong kaugalingon sa pag-ampo.
5 De bevisa mig ondt för godt, och hat för min kärlek.
Ug tungod sa maayo ako gibaslan nila ug dautan, Ug ang pagdumot gibalus tungod sa akong gugma.
6 Sätt ogudaktiga öfver honom, och Satan stånde på hans högra hand.
Ibutang mo sa ibabaw niya ang usa ka tawo nga dautan; Ug patindoga ang usa ka kabatok sa iyang toong kamot.
7 Den som sig af honom lära låter, hans lefverne vare ogudaktigt, och hans bön vare synd.
Sa diha nga siya pagahukman na, ipahulog siya nga sad-an; Ug himoa nga ang iyang pag-ampo mahimong sala.
8 Varde hans dagar få, och hans ämbete tage en annar.
Pagapahamub-a ang iyang mga adlaw; Ug lain ang pakuhaa sa iyang katungdanan.
9 Varde hans barn faderlös, och hans hustru enka.
Himoa nga mangailo ang iyang mga anak, Ug ang iyang asawa nga usa ka balo.
10 Hans barn gånge husvill och tigge, och söke, såsom de der förderfvade äro.
Himoa nga ang iyang mga anak managlibud-suroy ug managpakilimos; Ug ipapangita kanila ang ilang tinapay gikan sa ilang biniyaang mga dapit,
11 De ockrare utsuge allt det han hafver, och de främmande bortröfve hans gods.
Pasagdi nga ang magpapautang magasakmit sa tanan nga anaa kaniya; Ug pasagdi nga ang mga dumuloong magadawat sa tanan niyang kinabudlayan.
12 Och ingen bevise honom godt, och ingen förbarme sig öfver hans faderlösa.
Ayaw itugot nga may malooy pa kaniya; Ni may bisan kinsa nga malooy pa sa iyang mga anak nga ilo.
13 Hans efterkommande varde utrotade; deras namn varde i androm led utplånad.
Ipaputol ang iyang kaliwatan; Sa mosunod nga kaliwatan ipapala ang iyang ngalan.
14 På hans fäders missgerning varde tänkt för Herranom, och hans moders synd varde intet utplånad.
Pahinumdumi kang Jehova ang kasal-anan sa ilang mga amahan; Ug ayaw ipapala ang sala sa iyang inahan.
15 Herren låte dem aldrig komma utu sin ögnasyn, och deras åminnelse varde utrotad på jordene;
Pasagdi (sila) nga anaa sa atubangan ni Jehova sa kanunay, Aron nga iyang pagapalaon gikan sa yuta ang paghandum kanila;
16 Derföre att han så platt ingen barmhertighet hade; utan förföljde den elända och fattiga, och den bedröfvada, till att dräpa honom.
Tungod kay wala siya mahinumdum sa pagpakita ug kalooy, Kondili gilutos niya ang tawong kabus ug hangul, Ug ang nadugmokan sa kasing-kasing, aron sa pagpatay kanila.
17 Och han ville hafva förbannelse, den skall ock komma honom; han ville icke välsignelse, så skall hon ock vara långt ifrå honom.
Oo, nahagugma siya sa panunglo, ug midangat kini kaniya; Ug wala ikalipay niya ang panalangin, ug kini halayo gikan kaniya.
18 Och han drog förbannelse uppå sig, såsom sina skjorto; och hon är ingången i hans inelfver, såsom vatten, och såsom olja uti hans ben.
Gisul-oban niya usab sa panunglo ang iyang kaugalingon ingon sa iyang bisti, Ug mituhop kini sa iyang sulod nga mga bahin sama sa tubig; Ug sama sa lana ngadto sa iyang kabukogan.
19 Hon varde honom såsom en klädnad, den han uppå sig hafver, och såsom ett bälte, der han allestädes omgjordar sig med.
Ipahimo kini diha kaniya nga ingon sa bisti nga iyang gitabon sa iyang kaugalingon, Ug ingon sa bakus nga ginabakus kaniya sa kanunay
20 Alltså ske dem af Herranom, som mig emot äro, och tala ondt emot mina själ.
Mao kini ang balus sa akong mga kabatok nga gikan kang Jehova, Ug kanila nga nanagsulti ug dautan batok sa akong kalag.
21 Men du, Herre, Herre, var du med mig för ditt Namns skull; ty din nåd är min tröst, fräls mig.
Apan himoon mo kanako, Oh Jehova nga Ginoo, sumala sa imong ngalan: Tungod kay ang imong mahigugmaong-kalolot maayo man, luwason mo ako;
22 Ty jag är fattig och elände; mitt hjerta är bedröfvadt i mig.
Kay ako kabus ug hangul, Ug ang akong kasingkasing nasamaran sa sulod nako.
23 Jag går bort såsom en skugge, den fördrifven varder, och varder förjagad såsom gräshoppor.
Nagapanaw na ako sama sa anino nga nagalingay: Ginabola-bola ako ingon sa dulon.
24 Min knä äro svage af fasto, och mitt kött är magert, och hafver ingen fetma.
Ang akong mga tuhod maluya tungod sa pagpuasa; Ug ang akong unod mikupos tungod sa kakulang sa katambok.
25 Och jag måste vara deras begabberi; när de se mig, rista de sitt hufvud.
Ako nahimo usab nga talamayon alang kanila: Sa nanagtan-aw (sila) kanako, nanaglingo-lingo (sila) sa ulo nila.
26 Gör mig bistånd, Herre, min Gud; hjelp mig efter dina nåd;
Tabangi ako, Oh Jehova, Dios ko; Oh luwasa ako sumala sa imong mahigugmaong-kalolot:
27 Att de måga förnimma, att det är din hand; att du, Herre, detta gör.
Aron (sila) mahibalo nga kini mao ang imong kamot; Nga ikaw, Jehova, ang nagbuhat niini.
28 Förbanna de, så välsigna du; sätta de sig emot mig, så varde de till skam; men din tjenare glädje sig.
Patungloha (sila) apan ikaw magpanalangin: Sa diha nga managpanindog na (sila) pagapakaulawan (sila) Apan ang imong ulipon magakalipay.
29 Mine motståndare varde med försmädelse beklädde, och varde med sine skam öfvertäckte, såsom med en kjortel.
Pabistihi sa kaulawan ang akong mga kabatok, Ug pataboni (sila) sa ilang kaugalingong kaulaw ingon sa usa ka kupo.
30 Jag vill mycket tacka Herranom med min mun, och lofva honom ibland många.
Magahatag ako ug dagkung mga pasalamat ngadto kang Jehova pinaagi sa akong baba; Oo, pagadayegon ko siya sa taliwala sa panon sa katawohan.
31 Ty han står dem fattiga på högra handene, att han skall hjelpa honom ifrå dem som hans lif fördöma.
Kay siya motindog diha sa toong kamot sa hangul, Aron sa pagluwas kaniya gikan sa mga nagahukom sa iyang kalag.

< Psaltaren 109 >