Psaltaren 108

1 En Psalmvisa Davids. Gud, det är mitt rätta allvar, jag vill sjunga. och lofva; min ära också.

Dāvida dziesma. Ak Dievs, mana sirds ir droša, es dziedāšu un slavēšu ar dziesmām, mans gods arīdzan.

2 Vaka upp, psaltare och harpa, jag vill bittida uppe vara.

Mostaties, stabules un kokles, ar ausekli es modīšos.

3 Jag vill tacka dig, Herre, ibland folken; jag vill lofsjunga dig ibland menniskorna;

Es Tev pateikšos, Kungs, starp ļaudīm, es Tev dziedāšu starp tautām.

4 Ty din nåd räcker så vidt som himmelen är; och din sanning så vidt som skyarna gå.

Jo Tava žēlastība ir liela līdz pat debesīm un Tava patiesība līdz augstiem padebešiem.

5 Upphöj dig, Gud, öfver himmelen, och din äro öfver all land;

Paaugstinājies, Dievs, pār debesīm un Savu godību pār visu pasauli,

6 På det dine älskelige vänner måga förlossade varda; hjelp med dina högra hand, och bönhör mig.

Lai Tavi mīļie top atsvabināti; atpestī caur Savu labo roku un paklausi mani.

7 Gud talar i sinom helgedom, dess gläder jag mig; och vill skifta Sichem, och afmäta den dalen Succoth.

Dievs runā Tavā svētā vietā: “Par to Es priecājos. Es dalīšu Šehemi un mērošu Sukota leju.

8 Gilead är min, Manasse är ock min, och Ephraim är mins hufvuds magt. Juda är min Förste.

Gileāds Man pieder, ir Manasus Man pieder, Efraīms ir Manas galvas stiprums, Jūda ir Mans valdības zizlis.

9 Moab är mitt tvättekar; jag vill sträcka mina skor öfver Edom; öfver de Philisteer vill jag fröjdas.

Moābs ir Mans mazgājamais trauks, Savu kurpi Es metu pār Edomu, par Fīlistu zemi Es gavilēju.”

10 Ho vill föra mig uti en fast stad? Ho vill leda mig intill Edom?

Kas mani vadīs tai stiprā pilsētā? Kas man pavadīs līdz Edomam?

11 Skall icke du göra det, Gud, som oss förkastat hafver, och drager icke ut, Gud, med vårom här?

Vai ne Tu, Dievs, kas mūs biji atmetis un neizgāji, ak Dievs, ar mūsu karaspēku?

12 Skaffa oss bistånd i nödene; ty menniskos hjelp är fåfängelig.

Dod mums palīgu bēdu laikā, jo cilvēku pestīšana nav nekas.

13 I Gudi vilje vi bevisa manlig verk; han skall underträda våra fiendar.

Ar Dievu mēs darīsim stiprus darbus; Viņš saspārdīs mūsu spaidītājus.